Psaumes 139
1 Au maître de chant. Psaume de David. Yahweh, tu me sondes et tu me connais,
För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.
2 tu sais quand je suis assis ou levé, tu découvres ma pensée de loin.
Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Tu m’observes quand je suis en marche ou couché, et toutes mes voies te sont familières.
Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.
4 La parole n’est pas encore sur ma langue, que déjà, Yahweh, tu la connais entièrement.
Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.
5 En avant et en arrière tu m’entoures, et tu mets ta main sur moi:
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
6 Science trop merveilleuse pour moi, elle est trop élevée pour que j’y puisse atteindre!
En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.
7 Où aller loin de ton esprit, où fuir loin de ta face?
Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?
Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. (Sheol h7585)
9 Si je prends les ailes de l’aurore, et que j’aille habiter aux confins de la mer,
Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,
10 là encore ta main me conduira, et ta droite me saisira.
så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.
11 Et je dis: Au moins les ténèbres me couvriront, et la nuit sera la seule lumière qui m’entoure!...
Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig»,
12 Les ténèbres mêmes n’ont pas pour toi d’obscurité; pour toi la nuit brille comme le jour, et les ténèbres comme la lumière.
så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.
13 C’est toi qui as formé mes reins, et qui m’as tissé dans le sein de ma mère.
Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.
14 Je te loue d’avoir fait de moi une créature si merveilleuse; tes œuvres sont admirables, et mon âme se plaît à le reconnaître.
Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.
15 Ma substance n’était pas cachée devant toi, lorsque j’étais formé dans le secret, tissé avec art dans les profondeurs de la terre.
Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.
16 Je n’étais qu’un germe informe, et tes yeux me voyaient, et sur ton livre étaient tous inscrits les jours qui m’étaient destinés, avant qu’aucun d’eux fût encore.
Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.
17 O Dieu, que tes pensées me semblent ravissantes! Que le nombre en est grand!
Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!
18 Si je compte, elles surpassent en nombre les grains de sable: je m’éveille, et je suis encore avec toi!
Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.
19 O Dieu, ne feras-tu pas périr le méchant? Hommes de sang, éloignez-vous de moi!
Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,
20 Ils parlent de toi d’une manière criminelle, ils prennent ton nom en vain, eux, tes ennemis!
de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!
21 Ne dois-je pas, Yahweh, haïr ceux qui te haïssent, avoir en horreur ceux qui s’élèvent contre toi?
Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?
22 Oui, je les hais d’une haine complète, ils sont pour moi des ennemis.
Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.
23 Sonde-moi, ô Dieu, et connais mon cœur; éprouve-moi, et connais mes pensées.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,
24 Regarde si je suis sur une voie funeste, et conduis-moi dans la voie éternelle.
och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.
