Psaumes 104
1 Mon âme, bénis Yahweh! Yahweh, mon Dieu, tu es infiniment grand, Tu es revêtu de majesté et de splendeur!
Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
2 Il s’enveloppe de lumière comme d’un manteau, il déploie les cieux comme une tente.
Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
3 Dans les eaux du ciel il bâtit sa demeure, des nuées il fait son char, il s’avance sur les ailes du vent,
du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
4 Des vents il fait ses messagers, des flammes de feu ses serviteurs.
Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
5 Il a affermi la terre sur ses bases: elle est à jamais inébranlable.
Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
6 Tu l’avais enveloppée de l’abîme comme d’un vêtement; les eaux recouvraient les montagnes.
Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
7 Elles s’enfuirent devant ta menace; au bruit de ton tonnerre, elles reculèrent épouvantées.
Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
8 Les montagnes surgirent, les vallées se creusèrent, au lieu que tu leur avais assigné.
Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
9 Tu poses une limite que les eaux ne franchiront plus: elles ne reviendront plus couvrir la terre.
En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
10 Il envoie les sources dans les vallées; elles s’écoulent entre les montagnes.
Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
11 Elles abreuvent tous les animaux des champs, les onagres viennent y étancher leur soif.
De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
12 Les oiseaux du ciel habitent sur leurs bords, et font résonner leur voix dans le feuillage.
Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
13 De sa haute demeure il arrose les montagnes; la terre se rassasie du fruit de tes œuvres.
Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
14 Il fait croître l’herbe pour les troupeaux, et les plantes pour l’usage de l’homme; Il tire le pain du sein de la terre,
Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
15 et le vin qui réjouit le cœur de l’homme; il lui donne l’huile qui brille sur sa face, et le pain qui affermit son cœur.
och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
16 Les arbres de Yahweh sont pleins de sève, et les cèdres du Liban qu’il a plantés.
HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
17 C’est là que les oiseaux font leurs nids, et la cigogne qui habite dans les cyprès.
fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
18 Les montagnes élevées sont pour les chamois, les rochers sont l’abri des gerboises.
Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
19 Il a fait la lune pour marquer les temps, et le soleil qui connaît l’heure de son coucher.
Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
20 Il amène les ténèbres, et il est nuit; aussitôt se mettent en mouvement toutes les bêtes de la forêt.
Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
21 Les lionceaux rugissent après la proie, et demandent à Dieu leur nourriture.
de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
22 Le soleil se lève: ils se retirent, et se couchent dans leurs tanières.
Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
23 L’homme sort alors pour sa tâche, et pour son travail jusqu’au soir.
Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
24 Que tes œuvres sont nombreuses, Yahweh! Tu les as toutes faites avec sagesse; La terre est remplie de tes biens.
Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
25 Voici la mer, large et vaste: là fourmillent sans nombre des animaux petits et grands;
Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
26 là se promènent les navires, et le léviathan que tu as formé pour se jouer dans les flots.
Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
27 Tous attendent de toi que tu leur donnes la nourriture en son temps.
Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
28 Tu la leur donnes, et ils la recueillent; Tu ouvres ta main, et ils se rassasient de tes biens.
Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
29 Tu caches ta face: ils sont dans l’épouvante; tu leur retire le souffle: ils expirent, et retournent dans leur poussière.
Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
30 Tu envoies ton souffle: ils sont créés, et tu renouvelles la face de la terre.
Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
31 Que la gloire de Yahweh subsiste à jamais! Que Yahweh se réjouisse de ses œuvres!
HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
32 Il regarde la terre et elle tremble; il touche les montagnes, et elles fument.
han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
33 Je veux chanter Yahweh tant que je vivrai, célébrer mon Dieu tant que j’existerai.
Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
34 Puisse mon cantique lui être agréable! Moi, je mets ma joie en Yahweh.
Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
35 Que les pécheurs disparaissent de la terre, et que les méchants ne soient plus! Mon âme, bénis Yahweh! Alleluia!
Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
