Job 13
1 Voilà que mon œil a vu tout cela, mon oreille l’a entendu et compris.
Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
2 Ce que vous savez, moi aussi je le sais, je ne vous suis en rien inférieur.
Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
3 Mais je veux parler au Tout-Puissant, je veux plaider ma cause avec Dieu.
Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
4 Car vous n’êtes que des charlatans, vous êtes tous des médecins inutiles.
Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
5 Que ne gardiez-vous le silence! Il vous eût tenu lieu de sagesse.
Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
6 Ecoutez, je vous prie, ma défense, soyez attentifs au plaidoyer de mes lèvres.
Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
7 Parlerez-vous mensonge en faveur de Dieu, pour lui, parlerez-vous tromperie?
Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
8 Ferez-vous pour Dieu acception de personnes, vous constituerez-vous avocats?
Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
9 Vous en saura-t-il gré, s’il sonde vos cœurs? Le tromperez-vous comme on trompe un homme?
Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
10 Certainement il vous condamnera, si vous faites en secret acception de personnes.
Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
11 Oui, sa majesté vous épouvantera, ses terreurs tomberont sur vous.
Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
12 Vos arguments sont des raisons de poussière, vos forteresses sont des forteresses d’argile.
Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
13 Taisez-vous, laissez-moi, je veux parler; il m’en arrivera ce qu’il pourra.
Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
14 Je veux prendre ma chair entre les dents, je veux mettre mon âme dans ma main.
Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
15 Quand il me tuerait, que je n’aurais rien à espérer, je défendrai devant lui ma conduite.
Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
16 Mais il sera mon salut, car l’impie ne saurait paraître en sa présence.
Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
17 Ecoutez donc mes paroles, prêtez l’oreille à mon discours.
Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
18 Voici que j’ai préparé ma cause, je sais que je serai justifié.
Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
19 Est-il quelqu’un qui veuille plaider contre moi? A l’instant même je veux me taire et mourir.
Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
20 Seulement épargne-moi deux choses, ô Dieu, et je ne me cacherai pas devant ta face:
Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
21 éloigne ta main de dessus moi, et que tes terreurs ne m’épouvantent plus.
Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
22 Après cela, appelle, et je répondrai; ou bien je parlerai d’abord, et tu me répondras.
Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
23 Quel est le nombre de mes iniquités et de mes péchés? Fais-moi connaître mes transgressions et mes offenses.
Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
24 Pourquoi cacher ainsi ton visage, et me regarder comme ton ennemi!
Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
25 Veux-tu donc effrayer une feuille agitée par le vent, poursuivre une paille desséchée,
Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
26 pour que tu écrives contre moi des choses amères, pour que tu m’imputes les fautes de ma jeunesse,
Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
27 pour que tu mettes mes pieds dans les ceps, que tu observes toutes mes démarches, que tu traces une limite à la plante de mes pieds,
Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
28 alors que mon corps se consume comme un bois vermoulu, comme un vêtement que dévore la teigne.
Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.
