1 Corinthiens 9

1 Ne suis-je pas libre? Ne suis-je pas apôtre? N’ai-je pas vu Jésus notre Seigneur? N’êtes-vous pas mon ouvrage dans le Seigneur?

Är jag icke fri? Är jag icke en apostel? Har jag icke sett Jesus, vår Herre? Ären icke I mitt verk i Herren?

2 Si pour d’autres je ne suis pas apôtre, je le suis au moins pour vous, car vous êtes le sceau de mon apostolat dans le Seigneur.

Om jag icke för andra är en apostel, så är jag det åtminstone för eder, ty I själva ären i Herren inseglet på mitt apostlaämbete.

3 Voilà ma réponse à mes détracteurs.

Detta är mitt försvar mot dem som sätta sig till doms över mig.

4 N’avons-nous pas le droit de manger et de boire?

Skulle vi kanhända icke hava rätt att få mat och dryck?

5 N’avons-nous pas le droit de mener avec nous une sœur, comme font les autres Apôtres, et les frères du Seigneur, et Céphas?

Skulle vi icke hava rätt att få såsom hustru föra med oss på våra resor någon som är en syster, vi likaväl som de andra apostlarna och Herrens bröder och särskilt Cefas?

6 Ou bien sommes-nous les seuls, Barnabé et moi, qui n’ayons pas le droit de ne pas travailler?

Eller äro jag och Barnabas de enda som icke hava rätt att vara fritagna ifrån kroppsarbete?

7 Qui jamais a porté les armes à ses propres frais? Qui est-ce qui plante une vigne pour n’en pas manger le fruit? Qui est-ce qui fait paître un troupeau, sans se nourrir de son lait?

Vem tjänar någonsin i krig på egen sold? Vem planterar en vingård och äter icke dess frukt? Eller vem vaktar en hjord och förtär icke mjölk från hjorden?

8 Est-ce selon l’homme que je dis ces choses, et la Loi ne les dit-elle pas aussi?

Icke talar jag väl detta därför att människor pläga så tala? Säger icke själva lagen detsamma?

9 Car il est écrit dans la loi de Moïse: « Tu ne muselleras pas la bouche du bœuf qui foule le grain. » Dieu se met-il en peine des bœufs?

I Moses' lag är ju skrivet: »Du skall icke binda munnen till på oxen som tröskar.» Månne det är om oxarna som Gud har sådan omsorg?

10 N’est-ce pas absolument à cause de nous qu’il parle ainsi? Oui, c’est à cause de nous que cela a été écrit; celui qui laboure doit labourer avec espérance, et celui qui foule le grain doit le fouler dans l’espérance d’y avoir part.

Eller säger han det icke i alla händelser med tanke på oss? Jo, för vår skull blev det skrivet, att den som plöjer bör plöja med en förhoppning, och att den som tröskar bör göra det i förhoppning om att få sin del.

11 Si nous avons semé parmi vous les biens spirituels, est-ce une si grosse affaire que nous moissonnions de vos biens matériels?

Om vi hava sått åt eder ett utsäde av andligt gott, är det då för mycket, om vi få inbärga från eder en skörd av lekamligt gott?

12 Si d’autres usent de ce droit sur vous, pourquoi pas plutôt nous-mêmes! Cependant nous n’avons pas usé de ce droit; mais nous supportons tout, afin de ne pas créer d’obstacle à l’Evangile du Christ.

Om andra hava en viss rättighet över eder, skulle då icke vi än mer hava det? Och likväl hava vi icke gjort bruk av den rättigheten, utan vi fördraga allt, för att icke lägga något hinder i vägen för Kristi evangelium.

13 Ne savez-vous pas que ceux qui remplissent les fonctions sacrées vivent du temple, et que ceux qui servent à l’autel ont part à l’autel?

I veten ju att de som förrätta tjänsten i helgedomen få sin föda ifrån helgedomen, och att de som äro anställda vid altaret få sin del, när altaret får sin.

14 De même aussi le Seigneur a ordonné à ceux qui annoncent l’Evangile de vivre de l’Evangile.

Så har ock Herren förordnat att de som förkunna evangelium skola hava sitt uppehälle av evangelium.

15 Pour moi, je n’ai fait valoir aucun de ces droits, et ce n’est pas afin de les réclamer en ma faveur que j’écris ceci: il me vaudrait mieux mourir que de me laisser enlever ce titre de gloire.

Men jag för min del har icke gjort bruk av någon sådan förmån. Detta skriver jag nu icke, för att jag själv skall få någon sådan; långt hellre ville jag dö. Nej, ingen skall göra min berömmelse om intet.

16 Si j’annonce l’Evangile, ce n’est pas pour moi une gloire, c’est une obligation qui m’incombe, et malheur à moi si je n’annonce pas l’Evangile!

Ty om jag förkunnar evangelium, så är detta ingen berömmelse för mig. Jag måste ju så göra; och ve mig, om jag icke förkunnade evangelium!

17 Si je le faisais de mon propre gré, je mériterais une récompense; mais je le fais par ordre, alors c’est une charge qui m’est confiée.

Gör jag det av egen drift, så har jag rätt till lön; men då jag nu icke gör det av egen drift, så är den syssla som jag är betrodd med allenast en livegen förvaltares. --

18 Quelle est donc ma récompense? C’est que prêchant l’Evangile je l’offre gratuitement, sans user de mon droit de prédicateur de l’Evangile.

Vilken är alltså min lön? Jo, just den, att när jag förkunnar evangelium, så gör jag detta utan kostnad för någon, i det att jag avstår från att göra bruk av den rättighet jag har såsom förkunnare av evangelium.

19 Car, quoique libre à l’égard de tous, je me suis fait le serviteur de tous, afin d’en gagner un plus grand nombre.

Ty fastän jag är fri och oberoende av alla, har jag dock gjort mig till allas tjänare, för att jag skall vinna dess flera.

20 Avec les Juifs, j’ai été comme Juif, afin de gagner les Juifs;

För judarna har jag blivit såsom en jude, för att kunna vinna judar; för dom som stå under lagen har jag, som själv icke står under lagen, blivit såsom stode jag under lagen, för att kunna vinna dem som stå under lagen.

21 avec ceux qui sont sous la Loi, comme si j’étais sous la Loi (quoique je ne sois pas assujetti à la Loi), afin de gagner ceux qui sont sous la Loi; avec ceux qui sont sans la loi, comme si j’étais sans la loi, (quoique je ne sois pas sans la loi de Dieu, étant sous la loi du Christ), afin de gagner ceux qui sont sans loi.

För dem som äro utan lag har jag, som icke är utan Guds lag, men är i Kristi lag, blivit såsom vore jag utan lag, för att jag skall vinna dem som äro utan lag.

22 Je me suis fait faible avec les faibles, afin de gagner les faibles. Je me suis fait tout à tous, afin de les sauver tous.

För de svaga har jag blivit svag, för att kunna vinna de svaga; för alla har jag blivit allt, för att jag i alla händelser skall frälsa några.

23 Je fais tout à cause de l’Evangile, afin d’y avoir part.

Men allt gör jag för evangelii skull, för att också jag skall bliva delaktig av dess goda.

24 Ne le savez-vous pas? Dans les courses du stade, tous courent, mais un seul emporte le prix. Courez de même, afin de le remporter.

I veten ju, att fastän de som löpa på tävlingsbanan allasammans löpa, så vinner allenast en segerlönen. Löpen såsom denne, för att I mån vinna lönen.

25 Quiconque veut lutter, s’abstient de tout: eux pour une couronne périssable; nous, pour une impérissable.

Men alla som vilja deltaga i en sådan tävlan pålägga sig återhållsamhet i alla stycken: dessa för att vinna en förgänglig segerkrans, men vi för att vinna en oförgänglig.

26 Pour moi, je cours de même, non comme à l’aventure; je frappe, non pas comme battant l’air.

Jag för min del löper alltså icke såsom gällde det ett ovisst mål; jag kämpar icke likasom en man som hugger i vädret.

27 Mais je traite durement mon corps et je le tiens en servitude, de peur qu’après avoir prêché aux autres, je ne sois moi-même réprouvé.

Fastmer tuktar jag min kropp och kuvar den, för att jag icke, när jag predikar för andra, själv skall komma till korta vid provet. Se Förvaltare i Ordförkl.