Proverbes 8

1 La sagesse n'est-elle pas un cri? La compréhension n'élève pas sa voix?

Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

2 Au sommet des hauts lieux, d'ailleurs, là où les chemins se rejoignent, elle se tient debout.

Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

3 Près des portes, à l'entrée de la ville, aux portes d'entrée, elle crie à haute voix:

Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

4 « Je vous appelle, hommes! J'envoie ma voix aux fils de l'humanité.

Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

5 Toi, simple, comprends la prudence! Imbéciles, ayez un cœur compréhensif!

Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

6 Écoutez, car je vais dire des choses excellentes. L'ouverture de mes lèvres est pour les choses justes.

Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

7 Car ma bouche dit la vérité. La méchanceté est une abomination pour mes lèvres.

Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

8 Toutes les paroles de ma bouche sont justes. Il n'y a rien de tordu ou de pervers en eux.

Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

9 Elles sont toutes claires pour celui qui comprend, droit à ceux qui trouvent la connaissance.

De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

10 Recevez mes instructions plutôt que de l'argent, la connaissance plutôt que l'or du choix.

Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

11 Car la sagesse vaut mieux que les rubis. Toutes les choses que l'on peut désirer ne peuvent pas être comparées à elle.

Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.

12 « Moi, la sagesse, j'ai fait de la prudence ma demeure. Découvrez la connaissance et la discrétion.

Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

13 La crainte de Yahvé, c'est de haïr le mal. Je déteste l'orgueil, l'arrogance, la mauvaise voie et la bouche perverse.

Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

14 Les conseils et les connaissances solides sont à moi. J'ai la compréhension et le pouvoir.

Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

15 Par moi les rois règnent, et les princes décrètent la justice.

Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.

16 C'est par moi que les princes gouvernent, les nobles, et tous les dirigeants justes de la terre.

Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.

17 J'aime ceux qui m'aiment. Ceux qui me cherchent assidûment me trouveront.

Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.

18 Avec moi, la richesse, l'honneur, la richesse durable et la prospérité.

Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.

19 Mon fruit est meilleur que l'or, oui, que l'or fin, mon rendement que l'argent de choix.

Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.

20 Je marche dans la voie de la justice, au milieu des chemins de la justice,

På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,

21 afin que je puisse donner des richesses à ceux qui m'aiment. Je remplis leurs trésors.

till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.

22 « Yahvé m'a possédé au début de son œuvre, avant ses exploits d'antan.

HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.

23 J'ai été établi dès l'éternité, dès le commencement, avant que la terre n'existe.

Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.

24 Quand il n'y avait pas de profondeur, je suis né, quand il n'y avait pas de sources abondantes d'eau.

Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten

25 Avant que les montagnes ne soient mises en place, avant les collines, je suis né;

Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,

26 alors qu'il n'avait pas encore fait la terre et les champs, ni le début de la poussière du monde.

när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.

27 Quand il a établi les cieux, j'étais là. Quand il a tracé un cercle à la surface des profondeurs,

När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,

28 quand il a établi les nuages au-dessus, quand les sources des profondeurs sont devenues fortes,

när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,

29 quand il a donné à la mer sa limite, pour que les eaux ne violent pas son commandement, quand il a tracé les fondations de la terre,

när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --

30 alors j'étais l'artisan à ses côtés. J'étais un délice jour après jour, toujours en train de se réjouir devant lui,

då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

31 se réjouissant de tout son monde. Mon plaisir était avec les fils des hommes.

jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

32 « Maintenant, mes fils, écoutez-moi, car heureux sont ceux qui gardent mes voies.

Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.

33 Écoute l'instruction, et sois sage. Ne le refusez pas.

Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.

34 Heureux l'homme qui m'écoute, qui veillent quotidiennement à mes portes, qui attendent aux poteaux de ma porte.

Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.

35 Car celui qui me trouve trouve la vie, et obtiendra la faveur de Yahvé.

Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.

36 Mais celui qui pèche contre moi fait du tort à sa propre âme. Tous ceux qui me détestent aiment la mort. »

Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.