Job 20

1 Et Zophar, le Naamathite, prit la parole,

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

2 « C'est pourquoi mes pensées me répondent, à cause de la précipitation qui est en moi.

På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

3 J'ai entendu la réprimande qui me couvre de honte. L'esprit de mon intelligence me répond.

Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

4 Tu ne connais pas ça depuis longtemps, depuis que l'homme a été placé sur terre,

Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

5 que le triomphe des méchants est court, la joie des impies, mais pour un moment?

att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

6 Même si sa hauteur s'élève jusqu'aux cieux, et sa tête s'élève vers les nuages,

Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

7 mais il périra à jamais comme son propre fumier. Ceux qui l'ont vu diront: « Où est-il? ».

Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"

8 Il s'envolera comme un rêve, et on ne le retrouvera pas. Oui, il sera chassé comme une vision de la nuit.

Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

9 L'œil qui l'a vu ne le verra plus, et sa place ne le verra plus.

Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

10 Ses enfants rechercheront la faveur des pauvres. Ses mains lui rendront sa richesse.

Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

11 Ses os sont pleins de sa jeunesse, mais la jeunesse se couchera avec lui dans la poussière.

Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

12 « Bien que la méchanceté soit douce dans sa bouche, bien qu'il le cache sous sa langue,

Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

13 bien qu'il l'épargne, et ne le lâche pas, mais la garder dans sa bouche,

är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

14 mais sa nourriture dans ses entrailles est transformée. C'est du venin de cobra en lui.

så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

15 Il a englouti les richesses, et il les vomira. Dieu les chassera de son ventre.

Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

16 Il sucera du venin de cobra. La langue de la vipère va le tuer.

Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

17 Il ne regardera pas les fleuves, les ruisseaux de miel et de beurre qui coulent.

Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

18 Il rétablira ce pour quoi il a travaillé, et ne l'engloutira pas. Il ne se réjouira pas selon la substance qu'il a obtenue.

Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

19 Car il a opprimé et abandonné les pauvres. Il a violemment enlevé une maison, et il ne la reconstruira pas.

Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

20 « Parce qu'il ne connaissait pas le calme en lui, il n'épargnera rien de ce qui lui fait plaisir.

Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

21 Il ne restait rien qu'il ne dévorât, donc sa prospérité ne durera pas.

Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

22 Dans la plénitude de sa suffisance, la détresse le saisira. La main de tous ceux qui sont dans la misère viendra sur lui.

Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

23 Quand il sera sur le point de se remplir le ventre, Dieu jettera sur lui l'ardeur de sa colère. Il va pleuvoir sur lui pendant qu'il mange.

Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

24 Il fuira devant l'arme de fer. La flèche de bronze le transpercera.

Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

25 Il la tire, et elle sort de son corps. Oui, le point brillant sort de son foie. Les terreurs sont sur lui.

När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

26 Toutes les ténèbres sont mises en réserve pour ses trésors. Un feu non attisé le dévorera. Il consumera ce qui reste dans sa tente.

Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

27 Les cieux révéleront son iniquité. La terre se soulèvera contre lui.

Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

28 L'accroissement de sa maison s'en ira. Ils s'enfuiront au jour de sa colère.

Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

29 C'est la part de Dieu pour un méchant, l'héritage qui lui a été attribué par Dieu ».

Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.