2 Chroniques 20
1 Après cela, les fils de Moab, les fils d'Ammon, et avec eux quelques Ammonites, vinrent contre Josaphat pour combattre.
Därefter kommo Moabs barn och Ammons barn och med dem en del av ammoniterna för att strida mot Josafat.
2 Alors quelqu'un vint dire à Josaphat: « Une grande multitude vient contre toi d'au-delà de la mer, de Syrie. Voici, ils sont à Hazazon Tamar » (c'est-à-dire à En Gedi).
Och man kom och berättade detta för Josafat och sade: "En stor hop kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram, och de äro redan i Hasason-Tamar (det är En-Gedi)."
3 Josaphat fut alarmé et se mit à chercher Yahvé. Il proclama un jeûne dans tout Juda.
Då blev Josafat förskräckt och vände sin håg till att söka HERREN; och han lät lysa ut en fasta över hela Juda.
4 Juda se rassembla pour demander l'aide de Yahvé. Ils sortirent de toutes les villes de Juda pour chercher Yahvé.
Och Juda församlade sig för att söka hjälp hos HERREN; ja, från alla Juda städer kom man för att söka HERREN.
5 Josaphat se présenta devant l'assemblée de Juda et de Jérusalem, dans la maison de l'Éternel, devant le nouveau parvis.
Och Josafat trädde upp i Juda mäns och Jerusalems församling i HERRENS hus, framför den nya förgården,
6 Il dit: « Éternel, Dieu de nos pères, n'es-tu pas le Dieu du ciel? N'es-tu pas le maître de tous les royaumes des nations? La puissance et la force sont dans ta main, et personne ne peut te résister.
och sade: "HERRE, våra fäders Gud, är icke du Gud i himmelen och den som råder över alla hednafolkens riken? I din hand är kraft och makt; och ingen finnes, som kan stå dig emot.
7 N'est-ce pas toi, notre Dieu, qui as chassé les habitants de ce pays devant ton peuple d'Israël, et qui l'as donné pour toujours à la descendance d'Abraham, ton ami?
Var det icke du, vår Gud, som fördrev detta lands inbyggare för ditt folk Israel och gav det åt Abrahams, din väns, säd för evig tid?
8 Ils l'ont habité et t'ont construit un sanctuaire pour ton nom, en disant:
De fingo bo där, och de byggde dig där en helgedom åt ditt namn, i det de sade:
9 Si un malheur nous atteint, l'épée, le jugement, la peste ou la famine, nous nous tiendrons devant cette maison et devant toi, car ton nom est dans cette maison, nous crierons à toi dans notre détresse, et tu nous entendras et nous sauveras.
'Om något ont kommer över oss, svärd, straffdom eller pest eller hungersnöd, så vilja vi träda upp inför detta hus och inför dig, ty ditt namn är i detta hus; och vi vilja ropa till dig i vår nöd, och du skall då höra och hjälpa.'
10 Or voici, les enfants d'Ammon, de Moab et de la montagne de Séir, que tu n'as pas voulu laisser envahir par Israël à sa sortie du pays d'Égypte, mais qu'il s'est détourné d'eux et ne les a pas détruits;
Se därför nu huru Ammons barn och Moab och folket i Seirs bergsbygd -- genom vilkas område du icke tillstadde Israel att gå, när de kommo från Egyptens land, varför de ock togo en omväg bort ifrån dem och icke förgjorde dem --
11 voici comment ils nous récompensent, pour venir nous chasser de ta possession, que tu nous as donnée en héritage.
se huru dessa nu vedergälla oss, i det att de komma för att förjaga oss ur det land som är din besittning, och som du har givit oss till besittning.
12 Notre Dieu, ne les jugeras-tu pas? Car nous n'avons pas de force contre cette grande troupe qui vient contre nous. Nous ne savons que faire, mais nos yeux sont fixés sur toi. »
Du, vår Gud, skall du icke hålla dom över dem? Ty vi förmå intet mot denna stora hop som kommer emot oss, och själva veta vi icke vad vi skola göra, utan till dig se våra ögon."
13 Tout Juda se présenta devant l'Éternel, avec ses petits enfants, ses femmes et ses enfants.
Och hela Juda stod där inför HERREN med sina späda barn, sina hustrur och söner.
14 Alors l'Esprit de Yahvé vint sur Jahaziel, fils de Zacharie, fils de Benaja, fils de Jeiel, fils de Mattania, lévite, d'entre les fils d'Asaph, au milieu de l'assemblée;
Då kom HERRENS Ande mitt i församlingen över Jahasiel, son till Sakarja, son till Benaja, son till Jegiel, son till Mattanja, en levit, av Asafs söner,
15 et il dit: « Écoutez, tout Juda, habitants de Jérusalem, et vous, roi Josaphat. Yahvé vous dit: « N'ayez pas peur et ne vous effrayez pas à cause de cette grande foule, car le combat n'est pas le vôtre, mais celui de Dieu.
och han sade: "Akten härpå, alla I av Juda, och I Jerusalems invånare, och du konung Josafat. Så säger HERREN till eder: Frukten icke och varen icke förfärade för denna stora hop, ty striden är icke eder, utan Guds.
16 Demain, descends contre eux. Voici qu'ils montent par la montée de Ziz. Tu les trouveras au fond de la vallée, avant le désert de Jéruel.
Dragen i morgon ned mot dem. De draga då upp på Hassishöjden, och I skolen träffa dem vid andan av dalen, framför Jeruels öken.
17 Vous n'aurez pas besoin de livrer cette bataille. Mettez-vous en place, restez immobiles, et voyez le salut de Yahvé avec vous, ô Juda et Jérusalem. N'ayez pas peur et ne soyez pas consternés. Demain, sortez contre eux, car Yahvé est avec vous.'"
Men därvid bliver det icke eder sak att strida. I skolen allenast träda fram och stå stilla och se på, huru HERREN frälsar eder, I av Juda och Jerusalem. Frukten icke och varen icke förfärade. Dragen i morgon ut mot dem, och HERREN skall vara med eder."
18 Josaphat baissa la tête, le visage contre terre, et tout Juda et les habitants de Jérusalem se prosternèrent devant l'Éternel et se prosternèrent devant l'Éternel.
Då böjde Josafat sig ned med ansiktet mot jorden, och alla Juda män och Jerusalems invånare föllo ned för HERREN och tillbådo HERREN.
19 Les Lévites, d'entre les fils des Kehathites et d'entre les fils des Koréites, se levèrent pour louer l'Éternel, le Dieu d'Israël, d'une voix très forte.
Och de av leviterna, som tillhörde kehatiternas och koraiternas barn, stodo upp och lovade HERREN, Israels Gud, med hög och stark röst.
20 Ils se levèrent de bon matin et sortirent dans le désert de Tekoa. Comme ils sortaient, Josaphat se leva et dit: « Écoutez-moi, Juda et vous, habitants de Jérusalem! Croyez en Yahvé votre Dieu, et vous serez affermis! Croyez en ses prophètes, alors vous prospérerez. »
Men bittida följande morgon drogo de ut till Tekoas öken. Och när de drogo ut, trädde Josafat fram och sade: "Hören mig, I av Juda och I Jerusalems invånare. Haven tro på HERREN, eder Gud, så skolen I hava ro. Och tron på hans profeter, så skolen I bliva lyckosamma."
21 Après avoir consulté le peuple, il désigna ceux qui devaient chanter à l'Éternel et le louer, en tenue de cérémonie, lorsqu'ils sortiraient devant l'armée, et dire: « Louez l'Éternel, car sa bonté dure à jamais. »
Och sedan han hade rådfört sig med folket, ställde han upp män som skulle sjunga till HERRENS ära och lova honom i helig skrud, under det att de drogo ut framför den väpnade hären; de skulle sjunga: "Tacken HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen."
22 Lorsqu'ils se mirent à chanter et à louer, Yahvé plaça des embuscades contre les fils d'Ammon, de Moab et de la montagne de Séir, qui étaient venus contre Juda, et ils furent frappés.
Och just som de begynte med sången och lovet, lät HERREN ett angrepp ske bakifrån på Ammons barn och Moab och folket ifrån Seirs bergsbygd, dem som hade kommit mot Juda; och de blevo slagna.
23 Car les enfants d'Ammon et de Moab se dressèrent contre les habitants de la montagne de Séir pour les tuer et les détruire par interdit. Lorsqu'ils eurent achevé les habitants de Séir, tous aidèrent à se détruire mutuellement.
Och Ammons barn och Moab reste sig mot folket ifrån Seirs bergsbygd och gåvo dem till spillo och förgjorde dem; och när de hade gjort ände på folket ifrån Seir, hjälptes de åt att nedgöra varandra.
24 Lorsque Juda arriva au lieu qui domine le désert, ils regardèrent la foule; et voici, c'étaient des cadavres tombés en terre, et il n'y en avait aucun qui ait échappé.
När sedan Juda män kommo upp på höjden, varifrån man kunde se ut över öknen, och vände sig mot fiendernas hop, fingo de se dessa ligga döda på jorden, och ingen hade undkommit.
25 Lorsque Josaphat et son peuple vinrent prendre leur butin, ils trouvèrent parmi eux en abondance aussi bien des richesses que des cadavres avec des bijoux précieux, qu'ils dépouillèrent pour eux-mêmes, plus qu'ils ne purent en emporter. Ils firent du pillage pendant trois jours, tant il y en avait.
Och när Josafat begav sig dit med sitt folk för att plundra och taga byte från dem, funno de där en myckenhet av gods och av döda kroppar och av dyrbara ting; och de togo for sig så mycket att de icke kunde bära det. Och de fortsatte plundringen i tre dagar; så stort var bytet.
26 Le quatrième jour, ils se rassemblèrent dans la vallée de Beraca, car c'est là qu'ils bénirent Yahvé. C'est pourquoi le nom de ce lieu a été appelé jusqu'à ce jour « vallée de Beraca ».
Men på fjärde dagen församlade de sig i Berakadalen; där lovade de HERREN, och därav fick det stället namnet Berakadalen, såsom det heter ännu i dag.
27 Puis ils s'en retournèrent, tous les hommes de Juda et de Jérusalem, Josaphat en tête, pour retourner à Jérusalem avec joie, car l'Éternel leur avait permis de se réjouir de leurs ennemis.
Därefter vände alla Judas och Jerusalems män, med Josafat i spetsen, glada tillbaka igen till Jerusalem; ty HERREN hade berett dem glädje genom vad som hade skett med deras fiender.
28 Ils arrivèrent à Jérusalem avec des instruments à cordes, des harpes et des trompettes, dans la maison de l'Éternel.
Och de drogo in i Jerusalem med psaltare, harpor och trumpeter och tågade till HERRENS hus.
29 La crainte de Dieu s'empara de tous les royaumes des pays lorsqu'ils apprirent que Yahvé avait combattu les ennemis d'Israël.
Och en förskräckelse ifrån Gud kom över alla de främmande rikena, när de hörde att HERREN hade stritt mot Israels fiender.
30 Le royaume de Josaphat fut donc tranquille, car son Dieu lui donna du repos tout autour.
Och Josafats rike hade nu ro, ty hans Gud lät honom få lugn på alla sidor.
31 Josaphat régna donc sur Juda. Il avait trente-cinq ans lorsqu'il commença à régner. Il régna vingt-cinq ans à Jérusalem. Le nom de sa mère était Azuba, fille de Silhi.
Så regerade Josafat över Juda. han var trettiofem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugufem år i Jerusalem. Hans moder hette Asuba, Silhis dotter.
32 Il marcha dans la voie d'Asa, son père, et ne s'en détourna pas, faisant ce qui est droit aux yeux de l'Éternel.
Och han vandrade på sin fader Asas väg, utan att vika av ifrån den; han gjorde nämligen vad rätt var i HERRENS ögon.
33 Cependant les hauts lieux n'avaient pas été enlevés, et le peuple n'avait toujours pas mis son cœur sur le Dieu de ses pères.
Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, och ännu hade folket icke vänt sina hjärtan till sina fäders Gud.
34 Et le reste des actes de Josaphat, les premiers et les derniers, voici, ils sont écrits dans l'histoire de Jéhu, fils de Hanani, qui est incluse dans le livre des rois d'Israël.
Vad nu mer är att säga om Josafat, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i Jehus, Hananis sons, krönika, som är upptagen i boken om Israels konungar.
35 Après cela, Josaphat, roi de Juda, s'unit à Achazia, roi d'Israël. Celui-ci fit beaucoup de mal.
Men sedan förband sig Josafat, Juda konung, med Ahasja, Israels konung, fastän denne var ogudaktig i sina gärningar;
36 Il s'associa à lui pour fabriquer des navires destinés à aller à Tarsis. Ils fabriquèrent les navires à Ezion Geber.
han förband sig med honom för att bygga skepp som skulle gå till Tarsis. Och de byggde skepp i Esjon-Geber.
37 Alors Éliézer, fils de Dodavahu, de Maréscha, prophétisa contre Josaphat, en disant: « Parce que tu t'es associé à Achazia, Yahvé a détruit tes œuvres. » Les navires firent naufrage, de sorte qu'ils ne purent se rendre à Tarsis.
Då profeterade Elieser, Dodavahus son, från Maresa, mot Josafat; han sade: "Därför att du har förbundit dig med Ahasja, skall HERREN låta ditt företag bliva om intet." Och somliga av skeppen ledo skeppsbrott, så att de icke kunde gå till Tarsis.
