< 2 Chroniques 20 >

1 Après cela, les fils de Moab, les fils d'Ammon, et avec eux quelques Ammonites, vinrent contre Josaphat pour combattre.
Hagi ana'ma hutegeno'a, Moapu vahe'ma, Amoni vahe'ma, mago'a Meuni vahe'ma hu'za Jehosafatina hara eme hunte'za hu'naze.
2 Alors quelqu'un vint dire à Josaphat: « Une grande multitude vient contre toi d'au-delà de la mer, de Syrie. Voici, ils sont à Hazazon Tamar » (c'est-à-dire à En Gedi).
Hagi mago'a vahe'mo'za Jehosafatina amanage hu'za eme asami'naze, Tusi'a vahekrerfamo'za ha' hugante'naku hagerimofo kantu kaziga Edomuti e'za Hazazon-tamari emani'naze hu'za eme asmi'naze. (Hazazon-tamaria mago agi'a Engedi'e).
3 Josaphat fut alarmé et se mit à chercher Yahvé. Il proclama un jeûne dans tout Juda.
Ananke'ma Jehosafati'a nentahino'a, tusi koro nehuno Ra Anumzamofo avesi'zankura nunamuna huno antahinegeno, mika Juda vahera ke hige'za ne'zana a'o hu'za Ra Anumzamofontega nunamu hu'naze.
4 Juda se rassembla pour demander l'aide de Yahvé. Ils sortirent de toutes les villes de Juda pour chercher Yahvé.
Hagi mika Juda vahetmimo'za emeri atru hu'za Ra Anumzamo'ma zamaza hanigura antahige'naze. Mika Juda rankumapintira Ra Anumzamofontega nunamu hu'za antahige'naku eme atru hu'naze.
5 Josaphat se présenta devant l'assemblée de Juda et de Jérusalem, dans la maison de l'Éternel, devant le nouveau parvis.
Hagi mika Juda vahe'ene Jerusalemi vahetmimofo zamavugane Ra Anumzamofo mono nomofo avuga kasefa kuma'ma tro'ma hunte'nazafi Jehosafati'a oti'neno,
6 Il dit: « Éternel, Dieu de nos pères, n'es-tu pas le Dieu du ciel? N'es-tu pas le maître de tous les royaumes des nations? La puissance et la force sont dans ta main, et personne ne peut te résister.
amanage huno nunamuna hu'ne, Ra Anumzana Kagra tafahe'i Anumzamoka kagra monafi Anumzana mani'nane. Kagrake'za maka ama mopafi kumatmina kegava hu'nane. Kagri kazampinke maka hihamu hankavea me'neankino, mago vahe'mo'e huno hara hugageteoregahie.
7 N'est-ce pas toi, notre Dieu, qui as chassé les habitants de ce pays devant ton peuple d'Israël, et qui l'as donné pour toujours à la descendance d'Abraham, ton ami?
Kagra Anumzantimoka, Israeli vaheka'a zamavufi ama mopafima ko'ma mani'naza vahera zmahenatitrenka, kanampaka'a Abrahamu agehemofo ama mopa zamagri mopa mevava hugahie hunka zami'nane.
8 Ils l'ont habité et t'ont construit un sanctuaire pour ton nom, en disant:
Hagi zamagra ama ana mopafi mani'ne'za mono'ma hugantesaza mono nona kintete'za amanage hu'naze,
9 Si un malheur nous atteint, l'épée, le jugement, la peste ou la famine, nous nous tiendrons devant cette maison et devant toi, car ton nom est dans cette maison, nous crierons à toi dans notre détresse, et tu nous entendras et nous sauveras.
ha' eme hurante'nazo, hazenke'za fore hanio, ruzahu ruzahu kri fore hanio, agatonto kna fore haniana ama Kagri kagima erisgahu mono nomofo avuga otita Kagritega krafagema hanunkenka, krafagetia antahiraminka knazanpintira tagu'vazigahane hu'none.
10 Or voici, les enfants d'Ammon, de Moab et de la montagne de Séir, que tu n'as pas voulu laisser envahir par Israël à sa sortie du pays d'Égypte, mais qu'il s'est détourné d'eux et ne les a pas détruits;
Hagi tagehemofo Israeli vaheku'ma hanke'za Isipitima ne-eza Moapu vahe'ma, Amoni vahe'ma' Seiri agonafima nemaniza vahera ha'ma huozmante'za zamagatere'za e'naza vahe'mo'za menina ha' hurantenaku neaze.
11 voici comment ils nous récompensent, pour venir nous chasser de ta possession, que tu nous as donnée en héritage.
Hagi e'i anahu avu'ava'ma huzmante'nonte, miza neramiza erisantihareho hunkama tami'nana mopafintira eme tahenatitre'za ama mopa eri'naku neazafi ko?
12 Notre Dieu, ne les jugeras-tu pas? Car nous n'avons pas de force contre cette grande troupe qui vient contre nous. Nous ne savons que faire, mais nos yeux sont fixés sur toi. »
Hagi Anumzantimoka nahanigenka kagra refko hunka keaga ana zantera hunezmantenka hazenkea ozamigahane? Na'ankure tagra ama tusi vahekrerfama neazana knarera osu'nonankita, hara huozmante'gahune. Hagi antahintahi timo'a savari higeta, tazama hanankura kagri kavufinke keteta mani'none.
13 Tout Juda se présenta devant l'Éternel, avec ses petits enfants, ses femmes et ses enfants.
Anage'ma nehigeno'a, mika Juda venenemo'za ne'one mofavrezmine, a'nezamine, mofavre'zmine Ra Anumzamofo avuga oti'za mani'nazageno,
14 Alors l'Esprit de Yahvé vint sur Jahaziel, fils de Zacharie, fils de Benaja, fils de Jeiel, fils de Mattania, lévite, d'entre les fils d'Asaph, au milieu de l'assemblée;
ana vahe amu'nompi Zekaraia nemofo Jahazielinte Ra Anumzamofo Avamumo'a e'ne. Hagi Zekaraia'a Benia nemofo'e, Benia'a Jeieli nemofo'e, Jeieli'a Matania nemofo Livae nekino, Asapu ne' mofavreramimpinti ne' mani'ne.
15 et il dit: « Écoutez, tout Juda, habitants de Jérusalem, et vous, roi Josaphat. Yahvé vous dit: « N'ayez pas peur et ne vous effrayez pas à cause de cette grande foule, car le combat n'est pas le vôtre, mais celui de Dieu.
Hagi Jahazieli'a amanage hu'ne, Mika Juda vahe'ma, Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'motane kini ne' Jehosafetiganena antahiho, Ra Anumzamo'a amanage hie, ha'ma huramante'naku'ma, tusi'a sondia vahekrerfamo'zama aza vahekura tamahirahikura huta korora osiho, na'ankure ama hara tamagri hara omne'neanki, Anumzamofo ha' me'ne.
16 Demain, descends contre eux. Voici qu'ils montent par la montée de Ziz. Tu les trouveras au fond de la vallée, avant le désert de Jéruel.
Oki'na uramita hara ome huzmanteho. Zamagra Zizi krahopinti marerigahazankita Jerueli hagege kokamofo zage hanati kaziga ome zamagegahaze.
17 Vous n'aurez pas besoin de livrer cette bataille. Mettez-vous en place, restez immobiles, et voyez le salut de Yahvé avec vous, ô Juda et Jérusalem. N'ayez pas peur et ne soyez pas consternés. Demain, sortez contre eux, car Yahvé est avec vous.'"
Tamagra ama ana hapina hara osugahazanki, oti hankavetita retrohuta manineta Ra Anumzamo'ma tamagritegama anteno tamagu'ma vaziniana keho. Juda vahe'ene Jerusalemi vahe'mota korora nehuta tamahirahikura osiho. Ra Anumzamo'a tamagrane manigahianki, okina hara ome huzmanteho.
18 Josaphat baissa la tête, le visage contre terre, et tout Juda et les habitants de Jérusalem se prosternèrent devant l'Éternel et se prosternèrent devant l'Éternel.
Anage'ma higeno'a, Jehosafati'a mopafi renaregeno, Juda vahe'mo'zane, Jerusalemima nemaniza vahe'mo'zanena Ra Anumzamofo avuga zamarena re'za kepri hu'za Ra Anumzamofona monora hunte'naze.
19 Les Lévites, d'entre les fils des Kehathites et d'entre les fils des Koréites, se levèrent pour louer l'Éternel, le Dieu d'Israël, d'une voix très forte.
Ana hazageno Kohati nagapinti Livae vahe'mo'zane, Kora naga'mo'zanena oti'za Ra Anumzana Israeli vahe'mofo Anumzana ranke hu'za zagamera hu'za agi'a ahentesga hu'naze.
20 Ils se levèrent de bon matin et sortirent dans le désert de Tekoa. Comme ils sortaient, Josaphat se leva et dit: « Écoutez-moi, Juda et vous, habitants de Jérusalem! Croyez en Yahvé votre Dieu, et vous serez affermis! Croyez en ses prophètes, alors vous prospérerez. »
Hagi nanterame oti'za hagege kokampi Tekoa vu'naze. Hagi anama nevazageno'a, Jehosafati'a otino amanage hu'ne, Juda vahe'ene Jerusalemima nemaniza vahe'enena kama antahiho, Ra Anumzana tamagri Anumzamofonte tamentintia hinkeno tamagu vazino tamaza nehina, Agri kasnampa vahetmimofo kere tamentinti nehuta, knarera huta manigahaze.
21 Après avoir consulté le peuple, il désigna ceux qui devaient chanter à l'Éternel et le louer, en tenue de cérémonie, lorsqu'ils sortiraient devant l'armée, et dire: « Louez l'Éternel, car sa bonté dure à jamais. »
Hagi zamavare atru huno ana nanekema zmasamiteno'a, ruotge'ma hu'nea kukena hu'neza vugote'za nevu'za zagamera hu'za Ra Anumzamofoma agima ahentesgama hanaza vahetami zamazeri oti'ne. Hagi anama hutege'za amanage hu'za ana zagamera hu'naze, Ra Anumzamofona susu huntone, na'ankure avesirante'nea zamo'a mevava huno vugahie.
22 Lorsqu'ils se mirent à chanter et à louer, Yahvé plaça des embuscades contre les fils d'Ammon, de Moab et de la montagne de Séir, qui étaient venus contre Juda, et ils furent frappés.
Anagema hutege'za agafa hu'za zagamera ranke hu'za nehazageno Amoni vahe'ma, Moapu vahe'ma, Seiri agonafima nemaniza vahetaminena Ra Anumzamo'a agafa huno zamazeri savri hige'za, hara zamagra zamagra hu'za ohefri ahefria hu'naze.
23 Car les enfants d'Ammon et de Moab se dressèrent contre les habitants de la montagne de Séir pour les tuer et les détruire par interdit. Lorsqu'ils eurent achevé les habitants de Séir, tous aidèrent à se détruire mutuellement.
Amoni vahe'ene Moapu vahe'mo'zanena rukrahe hu'za, Seiri agonafi vahera hara huzmante'za zamahe'naze. Hagi Seiri agonafi vahe'ma zamahe vagamarete'za, ete Moapu vahe'mo'zane Amoni vahe'mo'za oti'za zamagra zamagra ohefri ahefri hu'naze.
24 Lorsque Juda arriva au lieu qui domine le désert, ils regardèrent la foule; et voici, c'étaient des cadavres tombés en terre, et il n'y en avait aucun qui ait échappé.
Hagi hagege kokamofoma uruha'ma nehaza agonare Juda vahe'mo'za emarerite'za, kegamanute'za hagege kokantegama kazana mago'mo'e huno atre'nora ofre'neanki ana maka vahetmimo'za fri'za uvase evase hu'nazage'za ke'naze.
25 Lorsque Josaphat et son peuple vinrent prendre leur butin, ils trouvèrent parmi eux en abondance aussi bien des richesses que des cadavres avec des bijoux précieux, qu'ils dépouillèrent pour eux-mêmes, plus qu'ils ne purent en emporter. Ils firent du pillage pendant trois jours, tant il y en avait.
Hagi kini ne' Jehosafati'ene vahe'amo'zanema ana vahetmimofo fenoma erinaku'ma e'za eme kazana, ana fri vahetmimofo fenoma, ne'zama, kukenama, zago'amo mareri zantaminena, tusi feno me'nege'za eri vagaregara osu'naze. Ana fenoma eri'nazana tusi'a fenonkino, 3'a zage knafi fenona hantage'naze.
26 Le quatrième jour, ils se rassemblèrent dans la vallée de Beraca, car c'est là qu'ils bénirent Yahvé. C'est pourquoi le nom de ce lieu a été appelé jusqu'à ce jour « vallée de Beraca ».
Hagi namba 4kna zupa Beraka agupofi emeri tru hu'za muse nehu'za, Ra Anumzamofo agi'a ahentesga hu'naze. E'ina hu'negu ana agupomofo agia Berake (Berakaema hu'nena asomure hu'ne) hu'za hazageno meno eno menina ama knarera ehanati'ne.
27 Puis ils s'en retournèrent, tous les hommes de Juda et de Jérusalem, Josaphat en tête, pour retourner à Jérusalem avec joie, car l'Éternel leur avait permis de se réjouir de leurs ennemis.
Ana hutazageno Jehosafati'a vugota huzmantege'za maka Juda vahetamine, Jerusalemima nemaniza vahe'mo'zanena Ra Anumzamo'ma ha' vahe'zmima ha'ma huzmagaterea zanku zagame nehu'za tusi muse hume Jerusalemi vu'naze.
28 Ils arrivèrent à Jérusalem avec des instruments à cordes, des harpes et des trompettes, dans la maison de l'Éternel.
Hagi Jerusalemi kumapima enefre'za, hapu zavenama, laerie nehaza zavenama nehe'za, ufenena nere'za Ra Anumzamofo nompina musenkase hu'za ufre'naze.
29 La crainte de Dieu s'empara de tous les royaumes des pays lorsqu'ils apprirent que Yahvé avait combattu les ennemis d'Israël.
Hagi Ra Anumzamo'ma Israeli vahe'ma zamaza huno ha' vahezmima zamaheankema ruga'a kumatmimpi vahe'mo'zama nentahi'za, Anumzamofonkura tusi koro hu'naze.
30 Le royaume de Josaphat fut donc tranquille, car son Dieu lui donna du repos tout autour.
E'ina higeno Jehosafeti'ma kinima mani'noma vu'nea knafina, agri Anumzamo'a ha'zana eri atrege'za maka kazigatira hara eme huozmantage'za fru hu'za mani'naze.
31 Josaphat régna donc sur Juda. Il avait trente-cinq ans lorsqu'il commença à régner. Il régna vingt-cinq ans à Jérusalem. Le nom de sa mère était Azuba, fille de Silhi.
Hagi Jehosafati'a 35'a kafu hu'neno Juda vahe kinia efore huno mani'neankino, 25'a kafufi Jerusalemi kumatera kinia mani'ne. Hagi nerera agia Azubakino, agra Silhi mofa mani'ne.
32 Il marcha dans la voie d'Asa, son père, et ne s'en détourna pas, faisant ce qui est droit aux yeux de l'Éternel.
Hagi Jehosafati'a ko'ma nefa Asa'ma fatgo avu'ava'ma hu'neaza huno, Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'ava hu'ne.
33 Cependant les hauts lieux n'avaient pas été enlevés, et le peuple n'avait toujours pas mis son cœur sur le Dieu de ses pères.
Hianagi havi anumzante'ma mono hunentaza kumatmina eri haviza osu'neanki'za, vahe'mo'za zmafahemofo Anumzantera zamagu'aretira hu'za amagera onte'naze.
34 Et le reste des actes de Josaphat, les premiers et les derniers, voici, ils sont écrits dans l'histoire de Jéhu, fils de Hanani, qui est incluse dans le livre des rois d'Israël.
Hagi Jehosafati'ma agafa huno kinima mani'neretima vuno vagamaretema vu'nea knafima tro'ma hu'nea zantmimofo agenkea, Hanani nemofo Jehu avontafepi krentegeno, Israeli kini vahetmimofo agenkema krentenazafi me'ne.
35 Après cela, Josaphat, roi de Juda, s'unit à Achazia, roi d'Israël. Celui-ci fit beaucoup de mal.
Hagi henka Juda kini ne' Jehosafati'a havi avu'avazama nehia Israeli kini ne' Ahasia'ene eri hagerafino mani'ne.
36 Il s'associa à lui pour fabriquer des navires destinés à aller à Tarsis. Ils fabriquèrent les navires à Ezion Geber.
Hagi ana kini netremokea vente trohuke Tasisi vunaku mago zanarimpa huteke, ana venteramina Ezion-Geba kumate trohu'na'e.
37 Alors Éliézer, fils de Dodavahu, de Maréscha, prophétisa contre Josaphat, en disant: « Parce que tu t'es associé à Achazia, Yahvé a détruit tes œuvres. » Les navires firent naufrage, de sorte qu'ils ne purent se rendre à Tarsis.
Ana'ma nehakeno'a higeno'a Maresa kumateti ne' Dodavahu nemofo Eliezeri'a anage huno Jehosafatina kasnampa kea hunte'ne, Na'ankure kagra Ahasia'ene kea hagerafinankino, tro'ma hana venteramina Ra Anumzamo'a eri haviza hugahie. Higeno ana venteramimo'za haviza hazage'za, Tasisia ovu'naze.

< 2 Chroniques 20 >