< 1 Rois 4 >
1 Le roi Salomon était roi de tout Israël.
Sulayman padishah pütkül Israilgha padishah boldi.
2 Voici les princes qu'il avait: Azaria, fils de Tsadok, prêtre;
Uning chong emeldarliri munular: — Zadokning oghli Azariya kahin idi;
3 Elihoreph et Achija, fils de Schisha, scribes; Josaphat, fils d'Ahilud, archiviste;
Shishaning oghulliri Élixoref we Axiyah katiplar idi; Ahiludning oghli Yehoshafat diwanbégi idi;
4 Benaja, fils de Jehojada, chef de l'armée; Tsadok et Abiathar, prêtres;
Yehoyadaning oghli Binaya qoshunning bash serdari idi. Zadok bilen Abiyatar kahinlar idi;
5 Azaria, fils de Nathan, était à la tête des officiers; Zabud, fils de Nathan, était ministre en chef, ami du roi;
Natanning oghli Azariya nazaret bégi, Natanning yene bir oghli Zabud hem kahin we padishahning meslihetchisi idi.
6 Ahishar était à la tête de la maison; Adoniram, fils d'Abda, était à la tête des hommes soumis au travail forcé.
Axishar ordining ghojidari, Abdaning oghli Adoniram baj-alwan bégi idi.
7 Salomon avait douze officiers sur tout Israël, qui fournissaient la nourriture au roi et à sa famille. Chaque homme devait faire des provisions pour un mois de l'année.
Pütkül Israil zéminida Sulayman padishahning özi üchün we ordidikiliri üchün yémek-ichmek teminleydighan, on ikki nazaretchi teyinlen’genidi; ularning herbiri yilda bir aydin yémek-ichmek teminleshke mes’ul idi.
8 Voici leurs noms: Ben Hur, dans la montagne d'Éphraïm;
Ularning ismi töwende xatirilen’gen: Efraim taghliq rayonigha Ben-Xur;
9 Ben Deker, à Makaz, à Shaalbim, à Beth Shemesh et à Elon Beth Hanan;
Makaz, Shaalbim, Beyt-Shemesh we Élon-Beyt-Hanan’gha Ben-Deker;
10 Ben Hesed, à Arubboth (Socoh et tout le pays de Hepher lui appartenaient);
Arubotqa Ben-Xesed; u yene Sokoh we Xefer dégen barliq yurtqimu mes’ul idi;
11 Ben Abinadab, dans toute la hauteur de Dor (il avait pour femme Taphath, la fille de Salomon);
yene Nafat-Dorgha Ben-Abinadab (u Sulaymanning qizi Tafatni xotunluqqa alghan);
12 Baana, fils d'Ahilud, à Taanach et à Megiddo, et tout Beth Shean qui est à côté de Zarethan, au-dessous de Jezreel, depuis Beth Shean jusqu'à Abel Meholah, jusqu'au-delà de Jokmeam;
Taanaq, Megiddo we Yizreelning töwenki teripidiki Zaretanning yénida bolghan pütkül Beyt-Shan’gha, shundaqla Beyt-Shandin tartip Abel-Meholahghiche, Joknéamdin ötküche bolghan zéminlargha Ahiludning oghli Baana;
13 Ben Geber, à Ramoth Gilead (les villes de Jaïr, fils de Manassé, qui sont en Galaad, lui appartenaient; et la région d'Argob, qui est en Basan, soixante grandes villes avec des murs et des barres de bronze, lui appartenaient);
Ramot-Giléadqa Ben-Geber; u yene Giléad yurtigha jaylashqan, Manassehning oghli Yairgha tewe bolghan kentler we hem Bashandiki yurt Argob, jümlidin u yerdiki sépili, mis baldaqliq qowuqliri bolghan atmish chong shehergimu mes’ul idi.
14 Ahinadab, fils d'Iddo, à Mahanaïm;
Mahanaimgha Iddoning oghli Ahinadab;
15 Ahimaaz, à Nephtali (il prit aussi pour femme Basemath, fille de Salomon);
Naftaligha Aximaaz (u Sulaymanning qizi Basimatni xotunluqqa alghanidi).
16 Baana, fils de Hushaï, à Aser et à Bealoth;
Ashir we Alotqa Hushayning oghli Baanah;
17 Josaphat, fils de Paruah, en Issachar;
Issakargha Paruahning oghli Yehoshafat;
18 Shimei, fils d'Ela, en Benjamin;
Binyamin zéminigha Élaning oghli Shimey;
19 Geber, fils d'Uri, dans le pays de Galaad, le pays de Sihon, roi des Amorites, et d'Og, roi de Basan.
Giléad zéminigha (eslide Amoriylarning padishahi Sihon we Bashanning padishahi Ogning zémini idi) Urining oghli Geber. U shu yurtqa birdinbir nazaretchi idi.
20 Juda et Israël étaient en foule comme le sable qui est au bord de la mer, mangeant, buvant et s'amusant.
Yehuda bilen Israilning ademliri déngiz sahilidiki qumdek nurghun idi. Ular yep-ichip, xushalliq qilatti.
21 Salomon régnait sur tous les royaumes, depuis le fleuve jusqu'au pays des Philistins et jusqu'à la frontière de l'Égypte. Ils apportaient un tribut et servaient Salomon tous les jours de sa vie.
We Sulayman bolsa [Efrat] deryasidin tartip Filistiylerning zéminigha we Misirning chégralirighiche bolghan hemme padishahliqlarning üstide seltenet qilatti. Ular ulpan keltürüp Sulaymanning pütün ömride uning xizmitide bolatti.
22 La provision de Salomon pour un jour était de trente cors de fine farine, soixante mesures de farine,
Sulaymanning ordisigha kétidighan künlük teminat üchün ottuz kor tasqighan aq un, atmish kor qara un,
23 dix têtes de bétail gras, vingt têtes de bétail de pâturage et cent moutons, sans compter les cerfs, les gazelles, les chevreuils et les volailles engraissées.
on bordighan uy, yaylaqtin keltürülgen yigirme uy, yüz qoy kétetti; buningdin bashqa bughilar, jerenler, kiyikler we bordighan toxular lazim idi.
24 Il dominait sur tout ce qui est de ce côté du fleuve, depuis Tiphsah jusqu'à Gaza, sur tous les rois de ce côté du fleuve, et il avait la paix de tous côtés autour de lui.
Chünki u Tifsahdin tartip Gazaghiche, [Efrat] deryasining bu teripidiki hemme yurtlarning üstide, yeni [Efrat] deryasining bu teripidiki barliq padishahlarning üstide höküm süretti; uning töt etrapi tinch idi.
25 Juda et Israël vécurent en sécurité, chacun sous sa vigne et sous son figuier, depuis Dan jusqu'à Beer Schéba, pendant toute la durée de Salomon.
Sulaymanning pütkül künliride Dandin tartip Beer-Shébaghiche Yehuda bilen Israil ademlirining herbiri öz üzüm téli we öz enjür derixining tégide aman-ésen olturatti.
26 Salomon avait quarante mille stalles de chevaux pour ses chars, et douze mille cavaliers.
Sulaymanning jeng harwilirining atliri üchün töt ming atxanisi, on ikki ming chewendizi bar idi.
27 Ces officiers fournissaient la nourriture au roi Salomon et à tous ceux qui venaient à la table du roi Salomon, chacun dans son mois. Ils ne manquèrent de rien.
Mezkur nazaretchilerning herbiri özige békitilgen ayda Sulayman padishahqa we uning dastixinigha kelgenlerning hemmisining yémek-ichmeklirini kémeytmey teminleytti.
28 On apportait aussi de l'orge et de la paille pour les chevaux et les coursiers au lieu où se trouvaient les officiers, chacun selon son devoir.
Xelq bolsa herbiri özige békitilgen norma boyiche at-qéchirlar üchün arpa bilen samanlarni [nazaretichiler bar] yerge élip kéletti.
29 Dieu donna à Salomon une sagesse abondante, de l'intelligence et de la largeur d'esprit, comme le sable qui est au bord de la mer.
Xuda Sulayman’gha déngiz sahilidiki qumdek danaliq, intayin mol pem-paraset ata qilip, uning qelbini keng qilip zor yorutti.
30 La sagesse de Salomon surpassait la sagesse de tous les enfants de l'Orient et toute la sagesse de l'Égypte.
Shuning bilen Sulaymanning danaliqi barliq sherqtikilerning danaliqidin we Misirdiki barliq danaliqtin ashti.
31 Car il était plus sage que tous les hommes, plus sage qu'Éthan d'Esdras, qu'Héman, que Calcol et que Darda, les fils de Mahol, et sa renommée était dans toutes les nations d'alentour.
Chünki u barliq ademlerdin, jümlidin ezrahliq Étan bilen Maxolning oghulliri Héman, Kalkol we Darda dégenlerdin dana idi; we uning shöhriti etrapidiki hemme eller arisida yéyildi.
32 Il prononçait trois mille proverbes, et ses chansons étaient au nombre de mille cinq.
U éytqan pend-nesihet üch ming idi; uning shéir-küyliri bir ming besh idi.
33 Il parlait des arbres, depuis le cèdre du Liban jusqu'à l'hysope qui pousse sur la muraille; il parlait aussi des animaux, des oiseaux, des reptiles et des poissons.
U Liwandiki kédir derixidin tartip tamda ösidighan lépekgülgiche derex-giyahlarning hemmisini bayan qilip xatiriligenidi; u yene mal we haywanlar, qushlar, hasharet-ömiligüchiler we béliqlar toghrisida bayan qilip xatiriligenidi.
34 Des gens de toutes les nations vinrent écouter la sagesse de Salomon, envoyés par tous les rois de la terre qui avaient entendu parler de sa sagesse.
Sulaymanning danaliqini anglighili kishiler barliq ellerdin kéletti, shundaqla uning danaliqi toghruluq xewer tapqan yer yüzidiki hemme padishahlardin kishiler kelmekte idi.