Sananlaskujen 18
1 Eriseurainen noudattaa omia pyyteitään; kaikin neuvoin hän riitaa haastaa.
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 Tyhmän halu ei ole ymmärrykseen, vaan tuomaan julki oma mielensä.
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 Kunne jumalaton tulee, tulee ylenkatsekin, ja häpeällisen menon mukana häväistys.
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Syviä vesiä ovat sanat miehen suusta, ovat virtaava puro ja viisauden lähde.
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 Ei ole hyvä pitää syyllisen puolta ja vääräksi vääntää syyttömän asiaa oikeudessa.
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 Tyhmän huulet tuovat mukanaan riidan, ja hänen suunsa kutsuu lyöntejä.
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 Oma suu on tyhmälle turmioksi ja omat huulet ansaksi hänelle itselleen.
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 Panettelijan puheet ovat kuin herkkupalat ja painuvat sisusten kammioihin asti.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 Joka on veltto toimessansa, se on jo tuhontekijän veli.
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 Herran nimi on vahva torni; hurskas juoksee sinne ja saa turvan.
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 Rikkaan tavara on hänen vahva kaupunkinsa, ja korkean muurin kaltainen hänen kuvitteluissaan.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 Kukistumisen edellä miehen sydän ylpistyy, mutta kunnian edellä käy nöyryys.
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 Jos kuka vastaa, ennenkuin on kuullut, on se hulluutta ja koituu hänelle häpeäksi.
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 Miehekäs mieli pitää sairaankin pystyssä, mutta kuka voi kantaa murtunutta mieltä?
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 Tietoa hankkii ymmärtäväisen sydän, tietoa etsii viisasten korva.
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 Lahja avartaa alat ihmiselle ja vie hänet isoisten pariin.
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 Käräjissä on kukin ensiksi oikeassa, mutta sitten tulee hänen riitapuolensa ja ottaa hänestä selvän.
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Arpa riidat asettaa ja ratkaisee väkevien välit.
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 Petetty veli on vaikeampi voittaa kuin vahva kaupunki, ja riidat ovat kuin linnan salvat.
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 Suunsa hedelmästä saa mies vatsansa kylläiseksi, saa kyllikseen huultensa satoa.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Kielellä on vallassansa kuolema ja elämä; jotka sitä rakastavat, saavat syödä sen hedelmää.
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 Joka vaimon löysi, se onnen löysi, sai Herralta mielisuosion.
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 Köyhä puhuu pyydellen, mutta rikas vastaa tylysti.
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 Häviökseen mies on monien ystävä, mutta on myös ystäviä, veljiäkin uskollisempia.
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
