< Jobin 8 >
1 Sitten suuhilainen Bildad lausui ja sanoi:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 "Kuinka kauan sinä senkaltaisia haastat ja suusi puheet ovat kuin raju myrsky?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 Jumalako vääristäisi oikeuden, Kaikkivaltiasko vääristäisi vanhurskauden?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Jos lapsesi tekivät syntiä häntä vastaan, niin hän hylkäsi heidät heidän rikoksensa valtaan.
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 Jos sinä etsit Jumalaa ja anot Kaikkivaltiaalta armoa,
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 jos olet puhdas ja rehellinen, silloin hän varmasti heräjää sinun avuksesi ja asettaa entiselleen sinun vanhurskautesi asunnon.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 Silloin sinun alkusi näyttää vähäiseltä, mutta loppuaikasi varttuu ylen suureksi.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 Sillä kysypä aikaisemmalta sukupolvelta, tarkkaa, mitä heidän isänsä ovat tutkineet.
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 Mehän olemme eilispäivän lapsia emmekä mitään tiedä, päivämme ovat vain varjo maan päällä.
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 He sinua opettavat ja sanovat sinulle, tuovat ilmi sanat sydämestään:
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 'Kasvaako kaisla siinä, missä ei ole rämettä? rehottaako ruoko siinä, missä ei ole vettä?
"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Vielä vihreänä ollessaan, ennenaikaisena leikattavaksi, se kuivettuu ennen kuin mikään muu heinä.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 Niin käy kaikkien niiden, jotka unhottavat Jumalan, ja jumalattoman toivo katoaa,
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 hänen, jonka uskallus on langan varassa, jonka turvana on hämähäkinverkko.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 Hän nojaa taloonsa, mutta se ei seiso, hän tarttuu siihen, mutta se ei kestä.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Hän on rehevänä auringon paisteessa, ja hänen vesansa leviävät yli puutarhan.
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 Hänen juurensa kietoutuvat kiviroukkioon, hän kiinnittää katseensa kivitaloon.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 Mutta kun Jumala hävittää hänet hänen paikastansa, niin se kieltää hänet: En ole sinua koskaan nähnyt.
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Katso, siinä oli hänen vaelluksensa ilo, ja tomusta kasvaa toisia.'
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
20 Katso, Jumala ei hylkää nuhteetonta eikä tartu pahantekijäin käteen.
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Vielä hän täyttää sinun suusi naurulla ja huulesi riemulla.
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 Sinun vihamiehesi verhotaan häpeällä, ja jumalattomien majaa ei enää ole."
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.