Jobin 40
1 Niin Herra vastasi Jobille ja sanoi:
Så svarade nu HERREN Job och sade:
2 "Tahtooko vikoilija riidellä Kaikkivaltiasta vastaan? Jumalan syyttäjä vastatkoon tähän!"
Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
3 Silloin Job vastasi Herralle ja sanoi:
Job svarade HERREN och sade:
4 "Katso, minä olen siihen liian halpa; mitäpä sinulle vastaisin? Panen käteni suulleni;
Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
5 kerran minä olen puhunut, enkä enää mitään virka, kahdesti, enkä enää sitä tee."
En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
6 Silloin Herra vastasi Jobille tuulispäästä ja sanoi:
Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
7 "Vyötä nyt kupeesi kuin mies; minä kysyn sinulta, opeta sinä minua.
Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
8 Sinäkö teet tyhjäksi minun oikeuteni, tuomitset minut syylliseksi, ollaksesi itse oikeassa?
Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
9 Tahi onko sinun käsivartesi niinkuin Jumalan, ja voitko korottaa äänesi jylinän niinkuin hän?
Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
10 Kaunistaudu kunnialla ja korkeudella, pukeudu loistoon ja kirkkauteen.
Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
11 Anna vihasi kiivastuksen purkautua, ja masenna katseellasi kaikki ylpeät.
Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
12 Nöyryytä katseellasi kaikki ylpeät, ja muserra jumalattomat siihen paikkaan.
Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
13 Kätke heidät tomuun kaikki tyynni, sulje heidän kasvonsa salaiseen kätköön.
Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
14 Silloin minäkin ylistän sinua, kun oikea kätesi on hankkinut sinulle voiton.
Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
15 Katso Behemotia, jonka minä loin niinkuin sinutkin; se syö ruohoa niinkuin raavas.
Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
16 Katso, sen voima on lanteissa, sen väkevyys vatsalihaksissa.
Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
17 Se ojentaa jäykäksi häntänsä kuin setripuun, sen reisijänteet ovat lujiksi punotut.
Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
18 Sen luut ovat niinkuin vaskiputket, sen nikamat niinkuin raudasta taotut.
Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
19 Se on Jumalan töiden esikoinen; sen luoja ojentaa sille miekan.
Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
20 Sille kantavat satonsa vuoret, joilla kaikki metsän eläimet leikitsevät.
Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
21 Lootuspensaiden alla se makaa, ruovikon ja rämeen kätkössä.
Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
22 Lootuspensaat peittävät sen varjoonsa, puron pajut ympäröivät sitä.
Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
23 Jos virta hätyyttää, ei se säikähdy, se on huoleton, kuohukoon vaikka itse Jordan sen kitaan.
Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
24 Kukapa kävisi kiinni sen silmiin, lävistäisi heittoaseella sen turvan?
Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
