< Jobin 28 >

1 "Hopeallakin on suonensa ja löytöpaikkansa kullalla, joka puhdistetaan;
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 rauta otetaan maasta, ja kivestä sulatetaan vaski.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Tehdään loppu pimeydestä, ja tutkitaan tyystin kivi, jonka synkkä pilkkopimeä peittää.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Kaivos louhitaan syvälle maan asujain alle; unhotettuina he riippuvat siellä ilman jalan tukea, heiluvat kaukana ihmisten ilmoilta.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Maasta kasvaa leipä, mutta maan uumenet mullistetaan kuin tulen voimalla.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Sen kivissä on safiirilla sijansa, siellä on kultahiekkaa.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Polkua sinne ei tiedä kotka, eikä haukan silmä sitä havaitse.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Sitä eivät astu ylväät eläimet, ei leijona sitä kulje.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Siellä käydään käsiksi kovaan kiveen, ja vuoret mullistetaan juuriaan myöten.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Kallioihin murretaan käytäviä, ja silmä näkee kaikkinaiset kalleudet.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Vesisuonet estetään tihkumasta, ja salatut saatetaan päivänvaloon.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Mutta viisaus-mistä se löytyy, ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Ei tunne ihminen sille vertaa, eikä sitä löydy elävien maasta.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Syvyys sanoo: 'Ei ole se minussa', ja meri sanoo: 'Ei se ole minunkaan tykönäni'.
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Sitä ei voida ostaa puhtaalla kullalla, eikä sen hintaa punnita hopeassa.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Ei korvaa sitä Oofirin kulta, ei kallis onyks-kivi eikä safiiri.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Ei vedä sille vertoja kulta eikä lasi, eivät riitä sen vaihtohinnaksi aitokultaiset kalut.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Koralleja ja kristalleja ei sen rinnalla mainita, ja viisauden omistaminen on helmiä kalliimpi.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Ei vedä sille vertoja Etiopian topaasi, ei korvaa sitä puhdas kulta.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Mistä siis tulee viisaus ja missä on ymmärryksen asuinpaikka?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Se on peitetty kaiken elävän silmiltä, salattu taivaan linnuiltakin.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Manala ja kuolema sanovat: 'Korvamme ovat kuulleet siitä vain kerrottavan'.
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Jumala tietää tien sen luokse, hän tuntee sen asuinpaikan.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Sillä hän katsoo maan ääriin saakka, hän näkee kaiken, mitä taivaan alla on.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Kun hän antoi tuulelle voiman ja määräsi mitalla vedet,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 kun hän sääti lain sateelle ja ukkospilvelle tien,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 silloin hän sen näki ja ilmoitti, toi sen esille ja sen myös tutki.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Ja ihmiselle hän sanoi: 'Katso, Herran pelko-se on viisautta, ja pahan karttaminen on ymmärrystä'."
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."

< Jobin 28 >