Jesajan 18
1 Voi siipien surinan maata, joka on tuolla puolen Etiopian jokien,
Ve thy landena, som far i skugganom under segel, på desso sidone Ethiopiens floder;
2 joka lähettää sanansaattajat virralle, ruokovenheissä vesiä myöten! Lähtekää, te nopeat sanansaattajat, vartevan ja kiiltävä-ihoisen kansan luo, lähellä ja kaukana peljätyn kansan luo, väkevän sortajakansan luo, jonka maata joet halkovat.
Hvilket bådskap sänder till hafs, och i rörskepp far på vattnen. Går åstad, I snare bådskap, till det folk, som rifvet och skinnadt är, till det folk, som grufveligare är än något annat; till det folk, som här och der utmätet och förtrampadt är, hvilkets land vattuströmmar intaga.
3 Te kaikki maanpiirin asukkaat, te maata asuvaiset, katsokaa, milloin viiri nostetaan vuorille, ja kuunnelkaa, kun pasunaan puhalletaan.
Alle I, som bon på jordene, och I, som i landena sitten, skolen se huru man skall uppresa baneret på bergen, och höra huru man med trummeterna blåsa skall.
4 Sillä näin on Herra minulle sanonut: "Minä pysyn hiljaa ja katselen asunnostani, niinkuin hehkuva helle päivän paistaessa, niinkuin kastepilvi elonajan helteessä".
Ty all säger Herren till mig: Jag vill vara stilla, och tillse i mine hyddo; såsom en hette, den der uttorkar regn, och såsom en dagg i skördandenes hetta.
5 Sillä ennen viininkorjuuta, kun kukinta on lopussa ja kukasta on tullut kypsyvä marja, hän hakkaa vesurilla köynnökset ja hävittää, katkoo varret.
Ty för skördandena skall växten förminskas, och den omogna frukten förtorkas, medan hon ännu står i blomma, så att man måste afskära qvistarna med skäro, och afhugga vinträn, och kasta dem bort;
6 Ne jätetään kaikki vuorten petolintujen ja maan eläinten haltuun. Petolinnut siellä kesää pitävät, ja kaikkinaiset maan eläimet siellä talvehtivat.
Att man måste låta ligga dem tillsammans foglomen på bergen, och djuromen i landena, att foglarna bygga om sommaren der sitt näste uti, och allahanda djur i landena ligga deruti om vinteren.
7 Siihen aikaan varteva ja kiiltävä-ihoinen kansa, lähellä ja kaukana peljätty kansa, väkevä sortajakansa, jonka maata joet halkovat, tuodaan lahjaksi Herralle Sebaotille siihen paikkaan, missä asuu Herran Sebaotin nimi: Siionin vuorelle.
På den tiden skall det refna och skinnade folket, det grufveligare är än något annat, det här och der afmätet och nedertrampadt är, hvilkets land vattuströmmarna intaga föra Herranom Zebaoth skänker, på det rum, der Herrans Zebaoths Namn är, till Zions berg.
