< Sananlaskujen 3 >

1 Poikani, älä unohda minun lakiani, mutta sinun sydämes pitäköön käskyni.
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 Sillä ne saatavat sinulle pitkän ijän, hyvät vuodet ja rauhan.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Armo ja totuus ei sinua pidä hylkäämän: ripusta ne kaulaas, ja kirjoita sydämes tauluun,
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 Niin sinä löydät armon ja hyvän toimen, Jumalan ja ihmisten edessä.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 Luota Herraan kaikesta sydämestäs, ja älä luota ymmärryksees;
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 Mutta ajattele häntä kaikissa teissäs, niin hän sinua oikein johdattaa.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Älä ole viisas mielestäs, vaan pelkääerraa, ja vältä pahaa.
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 Sillä se on navalles terveellinen, ja virvoittaa luus.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Kunnioita Herraa tavarastas, ja kaikista vuoden tulos esikoisista;
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 Niin sinun riihes täytetään kyllyydellä, ja sinun viinakuurnas vuotaa ylitse.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 Poikani, älä Herran kuritusta hylkää, ja älä ole kärsimätön, kuin hän sinua rankaisee,
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 Sillä, jota Herra rakastaa, sitä hän rankaisee, ja on hänelle otollinen niinkuin poika isällensä.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Autuas on se ihminen, joka viisauden löytää, ja se ihminen, joka ymmärryksen käsittää.
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 Sillä parempi on kaupita häntä kuin kaupita hopiaa, ja hänen hedelmänsä on parempi kuin kulta.
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 Hän on kalliimpi kuin päärlyt, eikä hänen vertaansa mitään toivottaa taideta.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Pitkä ikä on hänen oikialla kädellänsä, rikkaus ja kunnia hänen vasemmallansa.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 Hänen tiensä ovat iloiset, ja kaikki hänen askeleensa rauha.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 Hän on elämän puu niille, jotka häneen rupeevat; ja autuaat ovat ne, jotka hänen pitävät.
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 Sillä Herra on viisaudella maan perustanut, ja taivaat toimella valmistanut.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 Hänen viisaudessansa ovat syvyydet eroitetut, ja pivet pisaroivat kasteen.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 Poikani, älä salli näitä silmistäs tulla pois, niin sinä tulet onnelliseksi ja viisaaksi.
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 Se on sinun sielus elämä; ja sinun suus on otollinen.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 Silloin sinä murheetoinna vaellat teissäs, ettet jalkaas loukkaa.
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 Et sinä pelkää maata pantuas, mutta makaat; ja sinun unes on sinulle makia,
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 Ettei sinun tarvitse peljätä äkillistä hirmua, eikä jumalattomain hävitystä, kuin se tulee.
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Sillä Herra on sinun lohdutukses; hän varjelee sinun jalkas, ettei sitä saavuteta.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Älä estele tarvitsevalle hyvää tehdä, jos sinulla on varaa, ettäs sen tehdä taidat.
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Älä sano ystävälle: mene ja tule jälleen, huomenna minä sinulle annan; koska sinulla on.
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Älä pyydä sinun ystäväs vahinkoa, joka hyvässä toivossa asuu sinun tykönäs.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Älä kenenkään kanssa toru ilman syytä, jos hän ei mitään pahaa sinulle tehnyt ole.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Älä kiivoittele väärää miestä, älä noudata hänen retkiänsä.
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 Sillä pahanilkiset ovat Herralle kauhistus; mutta hänen salaisuutensa on hurskasten tykönä.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 Jumalattoman huoneessa on Herran kirous; muttavanhurskaan maja siunataan.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 Hän pilkkaa pilkkaajia; mutta nöyrille hän antaa armon.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 Viisaat kunnian perivät, mutta tyhmät häpiän saavat.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.

< Sananlaskujen 3 >