Lododowo 24
1 Mègabiã ŋu ame vɔ̃ɖiwo o, mègadi woƒe hamenɔnɔ o
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 elabena woƒe dzi ɖoa nu tovo eye woƒe nuyiwo ƒoa nu tso nu gbegblẽ wɔwɔ ŋuti.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Nunya wotsɔna tua xɔe eye gɔmesese wotsɔna ɖoa egɔme anyie,
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 to sidzedze me wotsɔa nu nyui tɔxɛ siwo mebɔ o kple kesinɔnu nyuiwo yɔa woƒe xɔwo mee.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Ŋusẽ gã aɖe le nunyala si eye ame si si gɔmesese le la dzia eƒe ŋusẽ ɖe edzi.
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 Èhiã nufiame hafi adze aʋa eye hafi dziɖuɖu nava la, èhiã aɖaŋuɖola geɖewo.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Nunya kɔ boo na bometsila akpa; le amehawo dome, le agbo nu la, nya aɖeke mele esi wòagblɔ o.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Ame si ɖo vɔ̃ be yeawɔ lae woyɔna be ame vɔ̃ɖi.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 Bometsinuwo ɖoɖo nye nu vɔ̃ eye amewo tsria fewuɖula.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Ne èʋuʋu le xaxaɣi la, aleke wò ŋusẽ mehele sue o?
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 Ɖe ame siwo wokplɔ yina wuwu ge eye xɔ na ame siwo le yiyim sɔgɔsɔgɔ yina ɖe ku me.
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 Ne ègblɔ be, “Míenya naneke tso nu sia ŋuti o” la, ɖe ame si daa dziwo kpɔ la menyae oa? Ɖe wòle nyanya na ame si kpɔa wò agbe ta? Ɖe maɖo eteƒe na ame sia ame ɖe nu si wòwɔ la nu oa?
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 Vinye, no anyitsi elabena enyo; anyitsi tso anyito me avivi le wò nu me.
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 Nyae hã be, nunya avivi wò luʋɔ nu; ne èke ɖe eŋu la, mɔkpɔkpɔ li na wò hena etsɔ si gbɔna eye wò mɔkpɔkpɔ mazu dzodzro o.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Mègade xa ɖe ame dzɔdzɔe ƒe aƒe ŋu o, mègava ha enɔƒe o
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 elabena togbɔ be ame dzɔdzɔe adze anyi zi adre hã la, agafɔ gake ame vɔ̃ɖiwo ya la, dzɔgbevɔ̃e ahe wo aƒu anyi.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Mègakpɔ dziɖuɖu ƒe dzidzɔ ne wò futɔ dze anyi o, eye ne ekli nu la, dzi megadzɔ wò o,
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 elabena Yehowa akpɔe, eye madze eŋu o, eye wòaɖe eƒe dziku ɖa le edzi.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Mègadzo nyanyanya le ame vɔ̃ɖiwo ta alo aʋã ŋu ŋutasẽla o,
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 elabena mɔkpɔkpɔ aɖeke meli na ame vɔ̃ɖi ɖe etsɔ si gbɔna ŋuti o eye woatsi ŋutasẽlawo ƒe akaɖi.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 Vinye, vɔ̃ Yehowa kple fia la eye mègade aglãdzelawo dzi o
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 elabena ame eve mawo ana gbegblẽ naƒo ɖe wo dzi kpoyi eye ame kae nya dzɔgbevɔ̃e si woate ŋu ahe vɛ?
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 Esiawo hã nye nunyalawo ƒe nyagbɔgblɔwo: Akpa ɖeka dzi dede le ʋɔnudɔdrɔ̃ me menyo o.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Ame si agblɔ na fɔɖila be, “Mèdze agɔ o” la, amewo ado ɖiŋu nɛ eye dukɔwo anyɔ ŋui.
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 Ke eme anyo na ame siwo abu fɔ agɔdzela eye yayra gãwo ava wo ameawo dzi.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Nyaŋuɖoɖo ɖe ɖoɖo nu le abe nugbugbɔ ene.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Wu wò gotadɔwo nu eye nàdzra wò agble me ɖo, ema megbe la, tu wò xɔ.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Mègaɖu ɖasefo ɖe hawòvi ŋu dzodzro alo atsɔ wò nuyiwo aka aʋatsoe o.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Mègagblɔ be, “Mele ewɔ ge nɛ abe ale si wòwɔe ɖe ŋutinye ene, mele eteƒe ɖo ge na ŋutsu sia ɖe nu si wòwɔ la ta” o.
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Meto kuviatɔ kple ame manyanu ƒe waingble ŋu yi;
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 ŋu vu tsyɔ afi sia afi, gbe to ɖe eme katã eye kpekpɔ la kaka le eŋu.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Metsɔ nye dzi ɖo nu si mekpɔ la ŋu eye mesrɔ̃ nu tso nu si mekpɔ la me.
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 Dɔ alɔ̃ vie, dɔ akɔlɔ̃e sẽe, ŋlɔ wò abɔwo nàdzudzɔ vie,
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 tete ahedada aƒo ɖe dziwò abe adzodala ene, eye hiã abe aʋakalẽtɔ si bla akpa ene.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
