< Tesalonikatɔwo 1 5 >

1 Ɣe ka ɣie nu siawo katã ava eme? Nɔvi lɔlɔ̃awo, mehiã be magblɔ nya aɖeke tso ema ya ŋuti o,
Vad åter angår tid och stund härför, så är det icke behövligt att därom skriva till eder, käre bröder.
2 elabena mienya nyuie be ame aɖeke menya ɣeyiɣi la o. Aƒetɔ la ƒe azãgbe la aɖi ɖe mí abe ale si fiafitɔ vana le zã me ene.
Ty I veten själva nogsamt att Herrens dag kommer såsom en tjuv om natten.
3 Esime amewo le gbɔgblɔm be, “Ŋutifafa kple dedinɔnɔ” li la, gbegblẽ ava ƒo ɖe wo dzi kpoyi abe ale si fu ɖua funɔe, eye mate ŋu asi le enu o ene.
Bäst de säga: »Allt står väl till, och ingen fara är på färde», då kommer plötsligt fördärv över dem, såsom födslovåndan över en havande kvinna, och de skola förvisso icke kunna fly undan.
4 Ke nɔvi lɔlɔ̃awo, miawo la, nu siawo mele ɣaɣla ɖe mi o, eye womava ɖi ɖe mi abe fiafitɔ ene, le Aƒetɔ la ƒe azãgbe la o.
Men I, käre bröder, I leven icke mörker, så att den dagen kan komma över eder såsom en tjuv;
5 Elabena mi katã la, kekeli kple ŋkeke la ƒe viwoe mienye, eye mienye viviti kple zã tɔwo o,
I ären ju alla ljusets barn och dagens barn. Ja, vi höra icke natten eller mörkret till;
6 eya ta minɔ ŋudzɔ ɖaa, eye migadɔ alɔ̃ abe ame bubuwo ene o. Minɔ ŋudzɔ na eƒe vava, eye mianɔ mo xexi.
låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra.
7 Zã mee amewo dɔa alɔ̃, eye ɣe ma ɣi me kee amewo mua aha.
De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten;
8 Ke mina mí ame siwo nye kekeliviwo la, míanɔ mo xexi, eye míatsɔ xɔse kple lɔlɔ̃ ƒe akɔtakpoxɔnu ado, eye míaɖɔ ɖeɖekpɔkpɔ si míele mɔ kpɔm na la abe gakuku ene.
men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm.
9 Mawu meɖo be yeahe eƒe dɔmedzoe ƒe to na mi o, ke boŋ be yeaɖe mí to míaƒe Aƒetɔ Yesu Kristo dzi.
Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus,
10 Kristo ku ɖe mía ta, ale be míele agbe alo míeku o, ne etrɔ va la, míate ŋu anɔ agbe kplii tegbetegbe.
som har dött för oss, på det att vi må leva tillika med honom, vare sig vi ännu äro vakna eller vi äro avsomnade.
11 Eya ta mide dzi ƒo na mia nɔewo be miatu mia nɔewo ɖo abe ale si miele wɔwɔm xoxo la ene.
Trösten därför varandra, och uppbyggen varandra inbördes, såsom I ock redan gören.
12 Nɔvi lɔlɔ̃awo, azɔ la, míele biabiam tso mia si be miade bubu ame siwo wɔa dɔ kple vevidodo le mia dome la ŋu, ame siwo wotsɔ ɖo mia nu le Aƒetɔ la me, eye woxlɔ̃a nu mi.
Vi bedja eder, käre bröder, att rätt uppskatta de män som arbeta bland eder, och som äro edra föreståndare i Herren och förmana eder.
13 Mido kɔkɔ ame siawo le lɔlɔ̃ me le woƒe dɔwɔwɔ ta. Minɔ anyi le ŋutifafa me kple mia nɔewo.
Låten dem vara eder övermåttan kära, för det verks skull som de utföra. Hållen frid inbördes.
14 Míele nu xlɔ̃m mi, nɔvi lɔlɔ̃awo be miaxlɔ̃ nu ame siwo le kuvia wɔm, mide dzi ƒo na ame siwo le vɔvɔ̃m, mikpe ɖe ame siwo gbɔdzɔ la ŋu, migbɔ dzi ɖi na ame sia ame.
Vi bjuda eder, käre bröder: Förmanen de oordentliga, uppmuntren de klenmodiga, tagen eder an de svaga, visen tålamod mot var man.
15 Mikpɔ egbɔ be ame aɖeke metsɔ vɔ̃ ɖo vɔ̃ teƒe o, ke boŋ midze agbagba be ɣe sia ɣi la, mianyo dɔ me na mia nɔewo kple ame bubu ɖe sia ɖe.
Sen till, att ingen vedergäller någon med ont för ont; faren fastmer alltid efter att göra vad gott är mot varandra och mot var man.
16 Dzi nedzɔ mi ɣe sia ɣi.
Varen alltid glada.
17 Minɔ gbedodoɖa dzi madzudzɔmadzudzɔe.
Bedjen oavlåtligen.
18 Mida akpe le nuwo katã me, elabena esiae nye Mawu ƒe lɔlɔ̃nu na mi le Kristo Yesu me.
Tacken Gud i alla livets förhållanden. Ty att I så gören är Guds vilja i Kristus Jesus.
19 Migatsi Gbɔgbɔ Kɔkɔe la nu o.
Utsläcken icke Anden,
20 Migado vlo nyagblɔɖiwo o.
förakten icke profetisk tal,
21 Mido nu sia nu kpɔ, eye milé ɖe nu si nyo la ŋu.
men pröven allt, behållen vad gott är,
22 Mitsri vɔ̃ ɖe sia ɖe tɔgbi.
avhållen eder från allt ont, av vad slag det vara må.
23 Azɔ la, Mawu ŋutɔ, ame si nye ŋutifafa ƒe Mawu la nakɔ mia ŋuti keŋkeŋ, eye wòadzra miaƒe gbɔgbɔ, luʋɔ kple ŋutilã blibo la ɖo mokakamanɔŋui le míaƒe Aƒetɔ Yesu Kristo ƒe vavagbe la.
Men fridens Gud själv helge eder till hela eder varelse, så att hela eder ande och eder själ och eder kropp finnas bevarade ostraffliga vid vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse.
24 Nuteƒewɔlae nye ame si yɔ mi, eya ta awɔe ade goe.
Trofast är han som kallar eder; han skall ock utföra sitt verk.
25 Nɔvi lɔlɔ̃awo, mido gbe ɖa ɖe míawo hã ta.
Käre bröder, bedjen för oss.
26 Mido gbe na nɔviwo katã le Kristo me.
Hälsen alla bröderna med en helig kyss.
27 Mele eƒom ɖe mia nu le Aƒetɔ la ŋkume be woaxlẽ agbalẽ sia na nɔviawo katã.
Jag besvär eder vid Herren att låta uppläsa detta brev för alla bröderna.
28 Míaƒe Aƒetɔ Yesu Kristo ƒe amenuveve nanɔ anyi kpli mi.
Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder.

< Tesalonikatɔwo 1 5 >