< Luuka 1 >

1 Juba mitmed on võtnud ette koostada ülevaadet neist asjust, mis meie seas on täide viidud,
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 kooskõlas sellega, kuidas pealtnägijad ja sulased need on meile edasi andnud.
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 Nõnda olen minagi otsustanud, kuna ma olen algusest peale kõik täpselt järele uurinud, kirjutada korralik ülevaade sulle, kõrgesti austatud Teofilos,
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 et sa teaksid, kui usaldusväärne on sulle antud õpetus.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 Juuda kuninga Heroodese ajal elas Sakariase nimeline preester, Abija teenistuskorrast. Tema naine oli Aaroni järeltulija ja naise nimi oli Eliisabet.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 Nad mõlemad olid õiged Jumala silmis, elades laitmatult kõigis Issanda käskudes ja korraldustes.
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Aga neil ei olnud last, sest Eliisabet oli viljatu, ja nad mõlemad olid eakad.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Kord aga, kui Sakarias oli oma teenistuskorra ajal preestritalituses Jumala ees,
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 langes talle liisk minna preestrite kombe kohaselt Issanda templisse viirukit suitsutama.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Ja kui viiruki suitsutamise aeg saabus, palvetas kokku tulnud rahvahulk väljas.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Siis ilmus talle Issanda ingel, seistes suitsutusaltari paremal pool.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Teda nähes Sakarias ehmus ja teda valdas hirm.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Kuid ingel ütles talle: „Ära karda, Sakarias, sest su palvet on kuuldud. Su naine Eliisabet sünnitab sulle poja, ja sa paned talle nimeks Johannes.
Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Sul on temast rõõmu ja hõiskamist ning paljud rõõmustavad tema sündimisest,
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 sest ta saab suureks Issanda silmis. Ta ei tohi juua veini ega teisi kääritatud jooke, ja ta täidetakse Püha Vaimuga juba enne sündimist emaihus.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Ta pöörab palju Iisraeli rahvast tagasi Issanda, nende Jumala poole.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Ta kõnnib Issanda ees Eelija vaimus ja väes, et pöörata vanemate südamed nende laste poole ja sõnakuulmatud õigete tarkusse, et valmistada rahvas ette Issanda jaoks.“
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18 Sakarias küsis inglilt: „Kuidas ma saan selles kindel olla? Ma olen juba vana mees ja mu nainegi on eakas.“
Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19 Ingel vastas talle: „Mina olen Gaabriel, kes seisab Jumala ees, ja mind on läkitatud sinuga rääkima ja kuulutama sulle seda rõõmusõnumit.
Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Nüüdsest jääd sa tummaks ega saa rääkida päevani, mil need asjad sünnivad, sest sa ei uskunud mu sõnu, mis lähevad täide määratud ajal.“
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21 Samal ajal ootas rahvas Sakariast ja pani imeks, et ta nii kaua templis viibib.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 Kui ta lõpuks välja tuli, siis ei saanud ta nendega rääkida. Nad mõistsid, et ta oli templis näinud nägemust, sest ta viipas neile käega, kuid ei suutnud rääkida.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Kui Sakariase teenistuskord läbi sai, läks ta koju.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Mõne aja pärast jäi ta naine Eliisabet lapseootele ja tõmbus viieks kuuks üksindusse. Ta ütles:
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 „Nõnda on Issand mulle neil päevil teinud, et ta näitas mulle oma soosingut ning võttis ära mu häbi inimeste ees.“
och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26 Kuue kuu pärast läkitas Jumal ingel Gaabrieli Naatsareti linna Galileas,
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 neitsi juurde, kelle nimi oli Maarja. Maarja oli kihlatud Joosepiga, kes põlvnes Taaveti soost.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Gaabriel läks tema juurde ja ütles: „Ole tervitatud, sa armuleidnu! Issand on sinuga!“
Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29 Maarja kohkus väga neist sõnadest ja mõtles, mida see tervitus võiks tähendada.
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Aga ingel ütles talle: „Ära karda, Maarja, sest sa oled leidnud armu Jumala silmis!
Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Sa jääd lapseootele ja sünnitad poja ja paned talle nimeks Jeesus.
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Tema saab suureks ja teda kutsutakse Kõigekõrgema Pojaks ning Issand Jumal annab talle tema esiisa Taaveti trooni.
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 Ta valitseb kuningana Jaakobi soo üle igavesti ning tema valitsus ei lõpe iialgi.“ (aiōn g165)
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» (aiōn g165)
34 Maarja küsis inglilt: „Kuidas see võimalik on, kui ma olen neitsi?“
Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35 Ingel vastas talle: „Püha Vaim tuleb sinu peale ja Kõigekõrgema vägi katab sind. Seepärast on laps, kes sinust sünnib, Püha, ja teda kutsutakse Jumala Pojaks.
Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Isegi su sugulane Eliisabet on pojaootel oma vanas eas ja see on kuues kuu temal, keda öeldi olevat viljatu.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Sest Jumala käes ei ole ükski asi võimatu.“
Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38 Maarja ütles: „Mina olen Issanda teenija, sündigu mulle nii, nagu sa ütlesid!“Ja ingel läks tema juurest ära.
Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39 Neil päevil asus Maarja teele ja ruttas mäestikku Juuda linna.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Ta läks Sakariase majja ja tervitas Eliisabetti.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 Kui Eliisabet kuulis Maarja tervitust, hüppas laps tema üsas ja Eliisabet sai täis Püha Vaimu.
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 Ta hüüdis valju häälega: „Õnnistatud oled sina naiste seas ja õnnistatud on laps, keda sa kannad!
och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Aga miks saab mulle osaks selline arm, et mu Issanda ema tuleb minu juurde?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Niipea kui su tervituse hääl mu kõrvu kostis, hüppas laps mu ihus rõõmu pärast.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Õnnistatud on see, kes on uskunud, et Issand täidab oma tõotused, mis ta on lubanud!“
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46 Maarja ütles: „Mu hing ülistab Issandat
Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47 ja mu vaim hõiskab Jumalas, minu Päästjas,
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 sest ta on pannud tähele oma sulase alandlikku olekut. Siitpeale hüüavad mind õnnistatuks kõik sugupõlved,
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 sest mulle on suuri asju teinud Vägev. Tema nimi on püha,
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 tema halastus ulatub nendeni, kes teda kardavad, sugupõlvest sugupõlveni.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Ta on teinud vägevaid tegusid oma käega, ta on pillutanud laiali need, kes on uhked oma mõtetes.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Ta on tõuganud maha valitsejad aujärgedelt ja ülendanud alandlikke.
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 Näljased on ta täitnud heade andidega, ent rikkad saatnud tühjalt minema.
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Ta on kandnud hoolt oma sulase Iisraeli eest, ja osutanud halastust,
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
55 nõnda nagu ta on lubanud meie esivanematele, Aabrahamile ja tema järeltulijatele igavesti.“ (aiōn g165)
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.» (aiōn g165)
56 Maarja jäi Eliisabeti juurde umbes kolmeks kuuks ja pöördus siis tagasi koju.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Kui Eliisabetil tuli aeg sünnitada, tõi ta ilmale poja.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Tema naabrid ja sugulased kuulsid, et Issand oli osutanud talle suurt halastust, ja nad rõõmustasid koos temaga.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Nad tulid kaheksandal päeval lapse ümberlõikamisele ja tahtsid panna talle tema isa nime Sakarias.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Kuid lapse ema ütles: „Ei, tema nimi peab olema Johannes!“
Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61 Nad ütlesid talle: „Su suguvõsas pole kedagi sellenimelist!“
Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62 Ja nad viipasid lapse isale, küsides, mis nime tema tahab lapsele panna.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Sakarias küsis tahvlit ning kirjutas kõigi imestuseks: „Tema nimi on Johannes!“
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64 Samal hetkel pääsesid ta keelepaelad valla ja ta hakkas rääkima, kiites Jumalat.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Aukartus valdas kõiki naabreid ja neist asjust räägiti kogu Juuda mägismaal.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Kõik, kes sellest kuulsid, imestasid ja küsisid: „Mis küll saab sellest lapsest?“Sest Issanda käsi oli temaga.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67 Lapse isa Sakarias sai täis Püha Vaimu ja prohveteeris:
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 „Kiidetud olgu Issand, Iisraeli Jumal, et ta on tulnud oma rahva hulka ja nad lunastanud.
»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 Ta on meile üles tõstnud päästesarve oma sulase Taaveti soost,
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70 nagu ta on rääkinud ajastute algusest oma pühade prohvetite suu kaudu, (aiōn g165)
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
71 pääste meie vaenlaste käest ja kõigi vihameeste käest,
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 et armu anda meie vanematele ja pidada meeles oma püha lepingut,
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 vannet, mille ta on vandunud meie esiisale Aabrahamile:
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 päästa meid meie vaenlaste käest ja lubada meil teda kartmatult teenida
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 pühaduses ja õigluses tema ees kõik meie elupäevad.
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Ja sind, minu laps, hüütakse Kõigekõrgema prohvetiks, sest sa lähed Issanda ees temale teed valmistama,
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 et anda tema rahvale teada päästest nende pattude andeksandmises,
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 meie Jumala südamliku halastuse läbi, millega meile tuleb päikesetõus taevast,
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 et paista nende peale, kes elavad pimeduses ja surma varjus ja juhtida meie jalgu rahuteele.“
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80 Aga laps kasvas ja sai tugevaks vaimus. Ta elas kõrbes selle päevani, mil ta astus avalikult Iisraeli ette.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.

< Luuka 1 >