Song of Solomon 1
1 The Song of Songs, that [is] Solomon's.
Salomos Höga Visa.
2 Let him kiss me with kisses of his mouth, For better [are] thy loves than wine.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 For fragrance [are] thy perfumes good. Perfume emptied out — thy name, Therefore have virgins loved thee!
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Draw me: after thee we run, The king hath brought me into his inner chambers, We do joy and rejoice in thee, We mention thy loves more than wine, Uprightly they have loved thee!
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 Dark [am] I, and comely, daughters of Jerusalem, As tents of Kedar, as curtains of Solomon.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Fear me not, because I [am] very dark, Because the sun hath scorched me, The sons of my mother were angry with me, They made me keeper of the vineyards, My vineyard — my own — I have not kept.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Declare to me, thou whom my soul hath loved, Where thou delightest, Where thou liest down at noon, For why am I as one veiled, By the ranks of thy companions?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 If thou knowest not, O fair among women, Get thee forth by the traces of the flock, And feed thy kids by the shepherds' dwellings!
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 To my joyous one in chariots of Pharaoh, I have compared thee, my friend,
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Comely have been thy cheeks with garlands, Thy neck with chains.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 Garlands of gold we do make for thee, With studs of silver!
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 While the king [is] in his circle, My spikenard hath given its fragrance.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 A bundle of myrrh [is] my beloved to me, Between my breasts it lodgeth.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 A cluster of cypress [is] my beloved to me, In the vineyards of En-Gedi!
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Lo, thou [art] fair, my friend, Lo, thou [art] fair, thine eyes [are] doves!
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Lo, thou [art] fair, my love, yea, pleasant, Yea, our couch [is] green,
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 The beams of our houses [are] cedars, Our rafters [are] firs, I [am] a rose of Sharon, a lily of the valleys!
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
