Psalms 83
1 A Song, — A Psalm of Asaph. O God, let there be no silence to Thee, Be not silent, nor be quiet, O God.
En sång, en psalm av Asaf.
2 For, lo, Thine enemies do roar, And those hating Thee have lifted up the head,
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
3 Against Thy people they take crafty counsel, And consult against Thy hidden ones.
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
4 They have said, 'Come, And we cut them off from [being] a nation, And the name of Israel is not remembered any more.'
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
5 For they consulted in heart together, Against Thee a covenant they make,
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
6 Tents of Edom, and Ishmaelites, Moab, and the Hagarenes,
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
7 Gebal, and Ammon, and Amalek, Philistia with inhabitants of Tyre,
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
8 Asshur also is joined with them, They have been an arm to sons of Lot. (Selah)
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
9 Do to them as [to] Midian, As [to] Sisera, as [to] Jabin, at the stream Kishon.
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
10 They were destroyed at Endor, They were dung for the ground!
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
11 Make their nobles as Oreb and as Zeeb, And as Zebah and Zalmunna all their princes,
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
12 Who have said, 'Let us occupy for ourselves The comely places of God.'
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
13 O my God, make them as a rolling thing, As stubble before wind.
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
14 As a fire doth burn a forest, And as a flame setteth hills on fire,
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
15 So dost Thou pursue them with Thy whirlwind, And with Thy hurricane troublest them.
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
16 Fill their faces [with] shame, And they seek Thy name, O Jehovah.
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
17 They are ashamed and troubled for ever, Yea, they are confounded and lost.
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
18 And they know that Thou — (Thy name [is] Jehovah — by Thyself, ) [Art] the Most High over all the earth!
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
