Psalms 56

1 To the Overseer. — 'On the Dumb Dove far off.' — A secret treasure of David, in the Philistines' taking hold of him in Gath. Favour me, O God, for man swallowed me up, All the day fighting he oppresseth me,

För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

2 Mine enemies have swallowed up all the day, For many [are] fighting against me, O most High,

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

3 The day I am afraid I am confident toward Thee.

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

4 In God I praise His word, in God I have trusted, I fear not what flesh doth to me.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

5 All the day they wrest my words, Concerning me all their thoughts [are] for evil,

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

6 They assemble, they hide, they watch my heels, When they have expected my soul.

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

7 By iniquity they escape, In anger the peoples put down, O God.

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

8 My wandering Thou hast counted, Thou — place Thou my tear in Thy bottle, Are they not in Thy book?

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

9 Then turn back do mine enemies in the day I call. This I have known, that God [is] for me.

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

10 In God I praise the word, In Jehovah I praise the word.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

11 In God I trusted, I fear not what man doth to me,

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

12 On me, O God, [are] Thy vows, I repay thank-offerings to Thee.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

13 For Thou hast delivered my soul from death, Dost Thou not my feet from falling? To walk habitually before God in the light of the living!

Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.