Psalms 50
1 A Psalm of Asaph. The God of gods — Jehovah — hath spoken, And He calleth to the earth From the rising of the sun unto its going in.
En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
2 From Zion, the perfection of beauty, God shone.
Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
3 Our God cometh, and is not silent, Fire before Him doth devour, And round about him it hath been very tempestuous.
Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
4 He doth call unto the heavens from above, And unto the earth, to judge His people.
Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
5 Gather ye to Me My saints, Making covenant with Me over a sacrifice.
"Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer."
6 And the heavens declare His righteousness, For God Himself [is] judge. (Selah)
Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
7 Hear, O My people, and I speak, O Israel, and I testify against thee, God, thy God [am] I.
Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
8 Not for thy sacrifices do I reprove thee, Yea, thy burnt-offerings [Are] before Me continually.
Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
9 I take not from thy house a bullock, From thy folds he goats.
Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
10 For Mine [is] every beast of the forest, The cattle on the hills of oxen.
ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
11 I have known every fowl of the mountains, And the wild beast of the field [is] with Me.
jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
12 If I am hungry I tell not to thee, For Mine [is] the world and its fulness.
Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
13 Do I eat the flesh of bulls, And drink the blood of he-goats?
Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
14 Sacrifice to God confession, And complete to the Most High thy vows.
Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
15 And call Me in a day of adversity, I deliver thee, and thou honourest Me.
Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig."
16 And to the wicked hath God said: What to thee — to recount My statutes? That thou liftest up My covenant on thy mouth?
Men till den ogudaktige säger Gud: "Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
17 Yea, thou hast hated instruction, And dost cast My words behind thee.
du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
18 If thou hast seen a thief, Then thou art pleased with him, And with adulterers [is] thy portion.
Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
19 Thy mouth thou hast sent forth with evil, And thy tongue joineth deceit together,
Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
20 Thou sittest, against thy brother thou speakest, Against a son of thy mother givest slander.
Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
21 These thou didst, and I kept silent, Thou hast thought that I am like thee, I reprove thee, and set in array before thine eyes.
Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
22 Understand this, I pray you, Ye who are forgetting God, Lest I tear, and there is no deliverer.
I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
23 He who is sacrificing praise honoureth Me, As to him who maketh a way, I cause him to look on the salvation of God!
den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning."
