Psalms 32
1 By David. — An Instruction. O the happiness of him whose transgression [is] forgiven, Whose sin is covered.
En undervisning Davids. Säll är den, hvilkom öfverträdelsen förlåten är, dem synden öfverskyld är.
2 O the happiness of a man, To whom Jehovah imputeth not iniquity, And in whose spirit there is no deceit.
Säll är den menniska, som Herren icke tillräknar missgerning; i hvilkens anda ingen falskhet är.
3 When I have kept silence, become old have my bones, Through my roaring all the day.
Ty då jag ville förtigat, försmäktade min ben, genom min dagliga gråt.
4 When by day and by night Thy hand is heavy upon me, My moisture hath been changed Into the droughts of summer. (Selah)
Ty din hand var dag och natt svår på mig, så att min vätska borttorkades, såsom det om sommaren torrt varder. (Sela)
5 My sin I cause Thee to know, And mine iniquity I have not covered. I have said, 'I confess concerning My transgressions to Jehovah,' And Thou — Thou hast taken away, The iniquity of my sin. (Selah)
Derföre bekänner jag dig mina synd, och förskyler intet mina missgerning. Jag sade: Jag vill bekänna för Herranom min öfverträdelse; då förlätst du mig mine synds missgerning. (Sela)
6 For this doth every saintly one pray to Thee, As the time to find. Surely at an overflowing of many waters, Unto him they come not.
För detta skola alle helige bedja dig i rättom tid; derföre, när store vattufloder komma, skola de intet räcka intill dem.
7 Thou [art] a hiding-place for me, From distress Thou dost keep me, [With] songs of deliverance dost compass me. (Selah)
Du äst mitt beskärm, bevara mig dock för ångest; att jag förlossad må ganska gladeliga fröjdas. (Sela)
8 I cause thee to act wisely, And direct thee in the way that thou goest, I cause mine eye to take counsel concerning thee.
Jag vill undervisa dig, och lära dig vägen, den du vandra skall; jag skall leda dig med mine ögon.
9 Be ye not as a horse — as a mule, Without understanding, With bridle and bit, its ornaments, to curb, Not to come near unto thee.
Varer icke såsom hästar och mular, som intet förstånd hafva; hvilkom man måste lägga bett och betsel i munnen, om de icke till dig vilja.
10 Many [are] the pains of the wicked; As to him who is trusting in Jehovah, Kindness doth compass him.
Den ogudaktige hafver många plågor; men den som hoppas uppå Herran, honom skall barmhertighet omfatta.
11 Be glad in Jehovah, and rejoice, ye righteous, And sing, all ye upright of heart!
Fröjder eder af Herranom, och varer glade, I rättfärdige; och berömmer eder, alle I fromme.
