Proverbs 9
1 Wisdom hath builded her house, She hath hewn out her pillars — seven.
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 She hath slaughtered her slaughter, She hath mingled her wine, Yea, she hath arranged her table.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 She hath sent forth her damsels, She crieth on the tops of the high places of the city:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 'Who [is] simple? let him turn aside hither.' Whoso lacketh heart: she hath said to him,
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 'Come, eat of my bread, And drink of the wine I have mingled.
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Forsake ye, the simple, and live, And be happy in the way of understanding.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 The instructor of a scorner Is receiving for it — shame, And a reprover of the wicked — his blemish.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Reprove not a scorner, lest he hate thee, Give reproof to the wise, and he loveth thee.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Give to the wise, and he is wiser still, Make known to the righteous, And he increaseth learning.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 The commencement of wisdom [is] the fear of Jehovah, And a knowledge of the Holy Ones [is] understanding.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 For by me do thy days multiply, And added to thee are years of life.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 If thou hast been wise, thou hast been wise for thyself, And thou hast scorned — thyself bearest [it].
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 A foolish woman [is] noisy, Simple, and hath not known what.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 And she hath sat at the opening of her house, On a throne — the high places of the city,
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 To call to those passing by the way, Who are going straight [on] their paths.
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 'Who [is] simple? let him turn aside hither.' And whoso lacketh heart — she said to him,
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 'Stolen waters are sweet, And hidden bread is pleasant.'
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
