Proverbs 20
1 Wine [is] a scorner — strong drink [is] noisy, And any going astray in it is not wise.
Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
2 The fear of a king [is] a growl as of a young lion, He who is causing him to be wroth is wronging his soul.
Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
3 An honour to a man is cessation from strife, And every fool intermeddleth.
Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
4 Because of winter the slothful plougheth not, He asketh in harvest, and there is nothing.
För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
5 Counsel in the heart of a man [is] deep water, And a man of understanding draweth it up.
Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
6 A multitude of men proclaim each his kindness, And a man of stedfastness who doth find?
Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
7 The righteous is walking habitually in his integrity, O the happiness of his sons after him!
En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
8 A king sitting on a throne of judgment, Is scattering with his eyes all evil,
En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
9 Who saith, 'I have purified my heart, I have been cleansed from my sin?'
Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
10 A stone and a stone, an ephah and an ephah, Even both of them [are] an abomination to Jehovah.
Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
11 Even by his actions a youth maketh himself known, Whether his work be pure or upright.
Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
12 A hearing ear, and a seeing eye, Jehovah hath made even both of them.
Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
13 Love not sleep, lest thou become poor, Open thine eyes — be satisfied [with] bread.
Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
14 'Bad, bad,' saith the buyer, And going his way then he boasteth himself.
Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
15 Substance, gold, and a multitude of rubies, Yea, a precious vessel, [are] lips of knowledge.
Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
16 Take his garment when a stranger hath been surety, And for strangers pledge it.
Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
17 Sweet to a man [is] the bread of falsehood, And afterwards is his mouth filled [with] gravel.
Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
18 Purposes by counsel thou dost establish, And with plans make thou war.
Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
19 A revealer of secret counsels is the busybody, And for a deceiver [with] his lips make not thyself surety.
Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
20 Whoso is vilifying his father and his mother, Extinguished is his lamp in blackness of darkness.
Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
21 An inheritance gotten wrongly at first, Even its latter end is not blessed.
Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
22 Do not say, 'I recompense evil,' Wait for Jehovah, and He delivereth thee.
Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
23 An abomination to Jehovah [are] a stone and a stone, And balances of deceit [are] not good.
Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
24 From Jehovah [are] the steps of a man, And man — how understandeth he his way?
Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
25 A snare to a man [is] he hath swallowed a holy thing, And after vows to make inquiry.
Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
26 A wise king is scattering the wicked, And turneth back on them the wheel.
En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
27 The breath of man [is] a lamp of Jehovah, Searching all the inner parts of the heart.
Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
28 Kindness and truth keep a king, And he hath supported by kindness his throne.
Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
29 The beauty of young men is their strength, And the honour of old men is grey hairs.
Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
30 The bandages of a wound thou removest with the evil, Also the plagues of the inner parts of the heart!
Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
