Luke 1
1 Seeing that many did take in hand to set in order a narration of the matters that have been fully assured among us,
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 as they did deliver to us, who from the beginning became eye-witnesses, and officers of the Word, —
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 it seemed good also to me, having followed from the first after all things exactly, to write to thee in order, most noble Theophilus,
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 that thou mayest know the certainty of the things wherein thou wast instructed.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 There was in the days of Herod, the king of Judea, a certain priest, by name Zacharias, of the course of Abijah, and his wife of the daughters of Aaron, and her name Elisabeth;
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 and they were both righteous before God, going on in all the commands and righteousnesses of the Lord blameless,
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 and they had no child, because that Elisabeth was barren, and both were advanced in their days.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 And it came to pass, in his acting as priest, in the order of his course before God,
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 according to the custom of the priesthood, his lot was to make perfume, having gone into the sanctuary of the Lord,
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 and all the multitude of the people were praying without, at the hour of the perfume.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 And there appeared to him a messenger of the Lord standing on the right side of the altar of the perfume,
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 and Zacharias, having seen, was troubled, and fear fell on him;
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 and the messenger said unto him, 'Fear not, Zacharias, for thy supplication was heard, and thy wife Elisabeth shall bear a son to thee, and thou shalt call his name John,
Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 and there shall be joy to thee, and gladness, and many at his birth shall joy,
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 for he shall be great before the Lord, and wine and strong drink he may not drink, and of the Holy Spirit he shall be full, even from his mother's womb;
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 and many of the sons of Israel he shall turn to the Lord their God,
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 and he shall go before Him, in the spirit and power of Elijah, to turn hearts of fathers unto children, and disobedient ones to the wisdom of righteous ones, to make ready for the Lord, a people prepared.'
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
18 And Zacharias said unto the messenger, 'Whereby shall I know this? for I am aged, and my wife is advanced in her days?'
Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
19 And the messenger answering said to him, 'I am Gabriel, who have been standing near before God, and I was sent to speak unto thee, and to proclaim these good news to thee,
Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 and lo, thou shalt be silent, and not able to speak, till the day that these things shall come to pass, because thou didst not believe my words, that shall be fulfilled in their season.'
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
21 And the people were waiting for Zacharias, and wondering at his tarrying in the sanctuary,
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 and having come out, he was not able to speak to them, and they perceived that a vision he had seen in the sanctuary, and he was beckoning to them, and did remain dumb.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 And it came to pass, when the days of his service were fulfilled, he went away to his house,
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 and after those days, his wife Elisabeth conceived, and hid herself five months, saying —
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 'Thus hath the Lord done to me, in days in which He looked upon [me], to take away my reproach among men.'
och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
26 And in the sixth month was the messenger Gabriel sent by God, to a city of Galilee, the name of which [is] Nazareth,
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 to a virgin, betrothed to a man, whose name [is] Joseph, of the house of David, and the name of the virgin [is] Mary.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 And the messenger having come in unto her, said, 'Hail, favoured one, the Lord [is] with thee; blessed [art] thou among women;'
Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
29 and she, having seen, was troubled at his word, and was reasoning of what kind this salutation may be.
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 And the messenger said to her, 'Fear not, Mary, for thou hast found favour with God;
Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 and lo, thou shalt conceive in the womb, and shalt bring forth a son, and call his name Jesus;
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 he shall be great, and Son of the Highest he shall be called, and the Lord God shall give him the throne of David his father,
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 and he shall reign over the house of Jacob to the ages; and of his reign there shall be no end.' (aiōn g165)
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
34 And Mary said unto the messenger, 'How shall this be, seeing a husband I do not know?'
Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
35 And the messenger answering said to her, 'The Holy Spirit shall come upon thee, and the power of the Highest shall overshadow thee, therefore also the holy-begotten thing shall be called Son of God;
Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 and lo, Elisabeth, thy kinswoman, she also hath conceived a son in her old age, and this is the sixth month to her who was called barren;
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 because nothing shall be impossible with God.'
Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
38 And Mary said, 'Lo, the maid-servant of the Lord; let it be to me according to thy saying,' and the messenger went away from her.
Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
39 And Mary having arisen in those days, went to the hill-country, with haste, to a city of Judea,
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 and entered into the house of Zacharias, and saluted Elisabeth.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 And it came to pass, when Elisabeth heard the salutation of Mary, the babe did leap in her womb; and Elisabeth was filled with the Holy Spirit,
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 and spake out with a loud voice, and said, 'Blessed [art] thou among women, and blessed [is] the fruit of thy womb;
och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 and whence [is] this to me, that the mother of my Lord might come unto me?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 for, lo, when the voice of thy salutation came to my ears, leap in gladness did the babe in my womb;
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 and happy [is] she who did believe, for there shall be a completion to the things spoken to her from the Lord.'
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
46 And Mary said, 'My soul doth magnify the Lord,
Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
47 And my spirit was glad on God my Saviour,
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Because He looked on the lowliness of His maid-servant, For, lo, henceforth call me happy shall all the generations,
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 For He who is mighty did to me great things, And holy [is] His name,
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 And His kindness [is] to generations of generations, To those fearing Him,
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 He did powerfully with His arm, He scattered abroad the proud in the thought of their heart,
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 He brought down the mighty from thrones, And He exalted the lowly,
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 The hungry He did fill with good, And the rich He sent away empty,
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 He received again Israel His servant, To remember kindness,
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." (aiōn g165)
56 And Mary remained with her about three months, and turned back to her house.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 And to Elisabeth was the time fulfilled for her bringing forth, and she bare a son,
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 and the neighbours and her kindred heard that the Lord was making His kindness great with her, and they were rejoicing with her.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 And it came to pass, on the eighth day, they came to circumcise the child, and they were calling him by the name of his father, Zacharias,
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 and his mother answering said, 'No, but he shall be called John.'
Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
61 And they said unto her — 'There is none among thy kindred who is called by this name,'
Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
62 and they were making signs to his father, what he would wish him to be called,
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 and having asked for a tablet, he wrote, saying, 'John is his name;' and they did all wonder;
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
64 and his mouth was opened presently, and his tongue, and he was speaking, praising God.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 And fear came upon all those dwelling around them, and in all the hill-country of Judea were all these sayings spoken of,
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 and all who heard did lay them up in their hearts, saying, 'What then shall this child be?' and the hand of the Lord was with him.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
67 And Zacharias his father was filled with the Holy Spirit, and did prophesy, saying,
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 'Blessed [is] the Lord, the God of Israel, Because He did look upon, And wrought redemption for His people,
"Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 And did raise an horn of salvation to us, In the house of David His servant,
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
71 Salvation from our enemies, And out of the hand of all hating us,
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 To do kindness with our fathers, And to be mindful of His holy covenant,
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 An oath that He sware to Abraham our father,
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 To give to us, without fear, Out of the hand of our enemies having been delivered,
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 To serve Him, in holiness and righteousness Before Him, all the days of our life.
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 And thou, child, Prophet of the Highest Shalt thou be called; For thou shalt go before the face of the Lord, To prepare His ways.
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 To give knowledge of salvation to His people In remission of their sins,
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Through the tender mercies of our God, In which the rising from on high did look upon us,
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 To give light to those sitting in darkness and death-shade, To guide our feet to a way of peace.'
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
80 And the child grew, and was strengthened in spirit, and he was in the deserts till the day of his shewing unto Israel.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
