Job 12
1 And Job answereth and saith: —
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Truly — ye [are] the people, And with you doth wisdom die.
Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
3 I also have a heart like you, I am not fallen more than you, And with whom is there not like these?
Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
4 A laughter to his friend I am: 'He calleth to God, and He answereth him,' A laughter [is] the perfect righteous one.
Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
5 A torch — despised in the thoughts of the secure Is prepared for those sliding with the feet.
Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
6 At peace are the tents of spoilers, And those provoking God have confidence, He into whose hand God hath brought.
Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
7 And yet, ask, I pray thee, [One of] the beasts, and it doth shew thee, And a fowl of the heavens, And it doth declare to thee.
Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
8 Or talk to the earth, and it sheweth thee, And fishes of the sea recount to thee:
eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
9 'Who hath not known in all these, That the hand of Jehovah hath done this?
Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
10 In whose hand [is] the breath of every living thing, And the spirit of all flesh of man.'
I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
11 Doth not the ear try words? And the palate taste food for itself?
Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
12 With the very aged [is] wisdom, And [with] length of days understanding.
Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
13 With Him [are] wisdom and might, To him [are] counsel and understanding.
Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
14 Lo, He breaketh down, and it is not built up, He shutteth against a man, And it is not opened.
Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
15 Lo, He keepeth in the waters, and they are dried up, And he sendeth them forth, And they overturn the land.
Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
16 With Him [are] strength and wisdom, His the deceived and deceiver.
Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
17 Causing counsellors to go away a spoil, And judges He maketh foolish.
Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
18 The bands of kings He hath opened, And He bindeth a girdle on their loins.
Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
19 Causing ministers to go away a spoil And strong ones He overthroweth.
Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
20 Turning aside the lip of the stedfast, And the reason of the aged He taketh away.
Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
21 Pouring contempt upon princes, And the girdle of the mighty He made feeble.
Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
22 Removing deep things out of darkness, And He bringeth out to light death-shade.
Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
23 Magnifying the nations, and He destroyeth them, Spreading out the nations, and He quieteth them.
Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
24 Turning aside the heart Of the heads of the people of the land, And he causeth them to wander In vacancy — no way!
Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
25 They feel darkness, and not light, He causeth them to wander as a drunkard.
De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
