< 2 Samuel 22 >

1 And David speaketh to Jehovah the words of this song in the day Jehovah hath delivered him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul,
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 and he saith: 'Jehovah [is] my rock, And my bulwark, and a deliverer to me,
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 My God [is] my rock — I take refuge in Him; My shield, and the horn of my salvation, My high tower, and my refuge! My Saviour, from violence Thou savest me!
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 The Praised One, I call Jehovah: And from mine enemies I am saved.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 When the breakers of death compassed me, The streams of the worthless terrify me,
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
6 The cords of Sheol have surrounded me, Before me have been the snares of death. (Sheol h7585)
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 In mine adversity I call Jehovah, And unto my God I call, And He heareth from His temple my voice, And my cry [is] in His ears,
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 And shake and tremble doth the earth, Foundations of the heavens are troubled, And are shaken, for He hath wrath!
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Gone up hath smoke by His nostrils. And fire from His mouth devoureth, Brands have been kindled by it.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 And He inclineth heaven, and cometh down, And thick darkness [is] under His feet.
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 And He rideth on a cherub, and doth fly, And is seen on the wings of the wind.
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 And He setteth darkness Round about Him — tabernacles, Darkness of waters — thick clouds of the skies.
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 From the brightness before Him Were brands of fire kindled!
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 Thunder from the heavens doth Jehovah, And the Most High giveth forth His voice.
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 And He sendeth forth arrows, And scattereth them; Lightning, and troubleth them;
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 And seen are the streams of the sea, Revealed are foundations of the world, By the rebuke of Jehovah, From the breath of the spirit of His anger.
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 He sendeth from above — He taketh me, He draweth me out of many waters.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 He delivereth me from my strong enemy, From those hating me, For they were stronger than I.
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 They are before me in a day of my calamity, And Jehovah is my support,
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 And He bringeth me out to a large place, He draweth me out for He delighted in me.
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Jehovah recompenseth me, According to my righteousness, According to the cleanness of my hands, He doth return to me.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 For I have kept the ways of Jehovah, And have not done wickedly against my God.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 For all His judgments [are] before me, As to His statutes, I turn not from them.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 And I am perfect before Him, And I keep myself from mine iniquity.
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 And Jehovah returneth to me, According to my righteousness, According to my cleanness before His eyes.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 With the kind Thou shewest Thyself kind, With the perfect man Thou shewest Thyself perfect,
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 With the pure Thou shewest Thyself pure, And with the perverse Thou shewest Thyself a wrestler.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 And the poor people Thou dost save, And Thine eyes on the high causest to fall.
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 For Thou [art] my lamp, O Jehovah, And Jehovah doth lighten my darkness.
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 For by Thee I run — a troop, By my God I leap a wall.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 God! Perfect [is] His way, The saying of Jehovah is tried, A shield He [is] to all those trusting in Him.
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 For who is God save Jehovah? And who a Rock save our God?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 God — my bulwark, [my] strength, And He maketh perfect my way;
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 Making my feet like hinds, And on my high places causeth me to stand,
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Teaching my hands for battle, And brought down was a bow of brass by mine arms,
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 And Thou givest to me the shield of Thy salvation, And Thy lowliness maketh me great.
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 Thou enlargest my step under me, And mine ankles have not slidden.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 I pursue mine enemies and destroy them, And I turn not till they are consumed.
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 And I consume them, and smite them, And they rise not, and fall under my feet.
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 And Thou girdest me [with] strength for battle, Thou causest my withstanders to bow under me.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 And mine enemies — Thou givest to me the neck, Those hating me — and I cut them off.
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 They look, and there is no saviour; Unto Jehovah, and He hath not answered them.
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 And I beat them as dust of the earth, As mire of the streets I beat them small — I spread them out!
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 And — Thou dost deliver me From the strivings of my people, Thou placest me for a head of nations; A people I have not known do serve me.
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Sons of a stranger feign obedience to me, At the hearing of the ear they hearken to me.
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 Sons of a stranger fade away, And gird themselves by their close places.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 Jehovah liveth, and blessed [is] my Rock, And exalted is my God — The Rock of my salvation.
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 God — who is giving vengeance to me, And bringing down peoples under me,
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 And bringing me forth from mine enemies, Yea, above my withstanders Thou raisest me up. From a man of violence Thou deliverest me.
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Therefore I confess Thee, O Jehovah, among nations. And to Thy name I sing praise.
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 Magnifying the salvations of His king, And doing loving-kindness to His anointed, To David, and to his seed — unto the age!'
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.

< 2 Samuel 22 >