Psalms 83
1 The song of the salm of Asaph. God, who schal be lijk thee? God, be thou not stille, nether be thou peesid.
En sång, en psalm av Asaf.
2 For lo! thin enemyes sowneden; and thei that haten thee reisiden the heed.
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
3 Thei maden a wickid counsel on thi puple; and thei thouyten ayens thi seyntis.
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
4 Thei seiden, Come ye, and leese we hem fro the folk; and the name of Israel be no more hadde in mynde.
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
5 For thei thouyten with oon acord;
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
6 the tabernaclis of Ydumeys, and men of Ismael disposiden a testament togidere ayens thee. Moab, and Agarenus, Jebal, and Amon, and Amalech;
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
7 alienys with hem that dwellen in Tyre.
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
8 For Assur cometh with hem; thei ben maad in to help to the sones of Loth.
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
9 Make thou to hem as to Madian, and Sisara; as to Jabyn in the stronde of Sison.
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
10 Thei perischiden in Endor; thei weren maad as a toord of erthe.
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
11 Putte thou the prynces of hem as Oreb and Zeb; and Zebee and Salmana. Alle the princis of hem, that seiden;
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
12 Holde we bi eritage the seyntuarie of God.
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
13 My God, putte thou hem as a whele; and as stobil bifor the face of the wynde.
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
14 As fier that brenneth a wode; and as flawme brynnynge hillis.
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
15 So thou schalt pursue hem in thi tempeste; and thou schalt disturble hem in thin ire.
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
16 Lord, fille thou the faces of hem with schenschipe; and thei schulen seke thi name.
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
17 Be thei aschamed, and be thei disturblid in to world of world; and be thei schent and perische thei.
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
18 And knowe thei, that the Lord is name to thee; thou aloone art the hiyeste in ech lond.
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
