Psalms 61

1 To the victorie on orgun, to Dauid hym silf. God, here thou my biseching; yyue thou tent to my preyer.

För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

2 Fro the endis of the lond Y criede to thee; the while myn herte was angwischid, thou enhaunsidist me in a stoon.

Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

3 Thou laddest me forth, for thou art maad myn hope; a tour of strengthe fro the face of the enemye.

Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

4 I schal dwelle in thi tabernacle in to worldis; Y schal be keuered in the hilyng of thi wengis.

Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

5 For thou, my God, hast herd my preier; thou hast youe eritage to hem that dreden thi name.

Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

6 Thou schalt adde daies on the daies of the king; hise yeeris til in to the dai of generacioun and of generacioun.

Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

7 He dwellith with outen ende in the siyt of God; who schal seke the merci and treuthe of hym?

Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

8 So Y schal seie salm to thi name in to the world of world; that Y yelde my vowis fro dai in to dai.

Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.