Psalms 57
1 `In Ebreu thus, To the victorie, lese thou not the semeli song, `ether the `swete song of Dauid, `whanne he fledde fro the face of Saul in to the denne. `In Jeroms translacioun thus, For victorie, that thou lese not Dauid, meke and simple, whanne he fledde fro the face of Saul in to the denne. God, haue thou merci on me, haue thou merci on me; for my soule tristith in thee. And Y schal hope in the schadewe of thi wyngis; til wickidnesse passe.
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
2 I schal crye to God altherhiyeste; to God that dide wel to me.
Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
3 He sente fro heuene, and delyuerede me; he yaf in to schenschip hem that defoulen me. God sente his merci and his treuthe,
Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
4 and delyuerede my soule fro the myddis of whelpis of liouns; Y slepte disturblid. The sones of men, the teeth of hem ben armuris and arowis; and her tunge is a scharp swerd.
Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
5 God, be thou enhaunsid aboue heuenes; and thi glorie aboue al erthe.
Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
6 Thei maden redi a snare to my feet; and thei greetly boweden my lijf. Thei delueden a diche bifore my face; and thei felden doun in to it.
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
7 God, myn herte is redi, myn herte is redi; Y schal singe, and Y schal seie salm.
De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
8 Mi glorie, rise thou vp; sautrie and harpe, rise thou vp; Y schal rise vp eerli.
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
9 Lord, Y schal knouleche to thee among puplis; and Y schal seie salm among hethene men.
Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
10 For thi merci is magnified til to heuenes; and thi treuthe til to cloudis.
Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
11 God, be thou enhaunsid aboue heuenes; and thi glorie ouer al erthe.
Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna. Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära. Se Ära i Ordförkl.
