Psalms 56
1 `In Ebreu thus, To the ouercomyng on the doumb culuer of fer drawing awei, the comely song of Dauid, whanne Filisteis helden hym in Geth. `In Jeroms translacioun thus, To the ouercomer for the doumb culuer, for it yede awei fer. Dauid meke and symple made this salm, whanne Palesteyns helden hym in Geth. God, haue thou merci on me, for a man hath defoulid me; al dai he impugnyde, and troublide me.
För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
2 Myn enemyes defouliden me al dai; for manye fiyteris weren ayens me.
Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
3 Of the hiynesse of dai Y schal drede; but God Y schal hope in thee.
Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
4 In God Y schal preise my wordis; Y hopide in God, Y schal not drede what thing fleisch schal do to me.
Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
5 Al dai thei cursiden my wordis; ayens me alle her thouytis weren in to yuel.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
6 Thei schulen dwelle, and schulen hide; thei schulen aspie myn heele.
Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
7 As thei abiden my lijf, for nouyt schalt thou make hem saaf; in ire thou schalt breke togidre puplis.
De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
8 God, Y schewide my lijf to thee; thou hast set my teeris in thi siyt. As and in thi biheest, Lord;
Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
9 thanne myn enemyes schulen be turned abak. In what euere dai Y schal inwardli clepe thee; lo! Y haue knowe, that thou art my God.
Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
10 In God Y schal preise a word; in the Lord Y schal preyse a word.
Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
11 Y schal hope in God; Y schal not drede what thing a man schal do to me.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
12 God, thin auowis ben in me; whiche Y schal yelde heriyngis to thee.
På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
13 For thou hast delyuerid my lijf fro deth, and my feet fro slidyng; that Y pleese bifore God in the liyt of hem that lyuen.
Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
