Psalms 51
1 To victorie, the salm of Dauid; `whanne Nathan the prophete cam to hym, whanne he entride to Bersabee. God, haue thou merci on me; bi thi greet merci. And bi the mychilnesse of thi merciful doyngis; do thou awei my wickidnesse.
För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
2 More waische thou me fro my wickidnesse; and clense thou me fro my synne.
Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
3 For Y knouleche my wickidnesse; and my synne is euere ayens me.
Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
4 I haue synned to thee aloone, and Y haue do yuel bifor thee; that thou be iustified in thi wordis, and ouercome whanne thou art demed. For lo!
Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
5 Y was conseyued in wickednessis; and my modir conceyuede me in synnes.
Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
6 For lo! thou louedist treuthe; thou hast schewid to me the vncerteyn thingis, and pryuy thingis of thi wisdom.
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
7 Lord, sprenge thou me with ysope, and Y schal be clensid; waische thou me, and Y schal be maad whijt more than snow.
Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
8 Yyue thou ioie, and gladnesse to myn heryng; and boonys maad meke schulen ful out make ioye.
Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
9 Turne awei thi face fro my synnes; and do awei alle my wickidnesses.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
10 God, make thou a clene herte in me; and make thou newe a riytful spirit in my entrailis.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
11 Caste thou me not awei fro thi face; and take thou not awei fro me thin hooli spirit.
Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
12 Yiue thou to me the gladnesse of thyn helthe; and conferme thou me with the principal spirit.
Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
13 I schal teche wickid men thi weies; and vnfeithful men schulen be conuertid to thee.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
14 God, the God of myn helthe, delyuere thou me fro bloodis; and my tunge schal ioyfuli synge thi riytfulnesse.
Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
15 Lord, `opene thou my lippis; and my mouth schal telle thi preysyng.
Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
16 For if thou haddist wold sacrifice, Y hadde youe; treuli thou schalt not delite in brent sacrifices.
Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
17 A sacrifice to God is a spirit troblid; God, thou schalt not dispise a contrit herte and `maad meke.
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
18 Lord, do thou benygneli in thi good wille to Syon; that the wallis of Jerusalem be bildid.
Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
19 Thanne thou schalt take plesauntli the sacrifice of riytfulnesse, offryngis, and brent sacrifices; thanne thei schulen putte calues on thin auter.
Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
