Psalms 50
1 The salm of Asaph. God, the Lord of goddis, spak; and clepide the erthe,
En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
2 fro the risynge of the sunne til to the goyng doun. The schap of his fairnesse fro Syon,
Af Zion går upp Guds härliga sken.
3 God schal come opynli; oure God, and he schal not be stille. Fier schal brenne an hiye in his siyt; and a strong tempest in his cumpas.
Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
4 He clepide heuene aboue; and the erthe, to deme his puple.
Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
5 Gadere ye to hym hise seyntis; that ordeynen his testament aboue sacrifices.
Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
6 `And heuenes schulen schewe his riytfulnesse; for God is the iuge.
Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
7 Mi puple, here thou, and Y schal speke to Israel; and Y schal witnesse to thee, Y am God, thi God.
Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
8 I schal not repreue thee in thi sacrifices; and thi brent sacrifices ben euere bifor me.
För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
9 I schal not take calues of thin hows; nethir geet buckis of thi flockis.
Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
10 For alle the wyelde beestis of wodis ben myne; werk beestis, and oxis in hillis.
Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
11 I haue knowe alle the volatils of heuene; and the fairnesse of the feeld is with me.
Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
12 If Y schal be hungry, Y schal not seie to thee; for the world and the fulnesse therof is myn.
Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
13 Whether Y schal eete the fleischis of boolis? ethir schal Y drynke the blood of geet buckis?
Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
14 Offre thou to God the sacrifice of heriyng; and yelde thin avowis to the hiyeste God.
Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
15 And inwardli clepe thou me in the dai of tribulacioun; and Y schal delyuere thee, and thou schalt onoure me.
Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
16 But God seide to the synnere, Whi tellist thou out my riytfulnessis; and takist my testament bi thi mouth?
Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
17 Sotheli thou hatidist lore; and hast cast awey my wordis bihynde.
Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
18 If thou siyest a theef, thou `hast runne with hym; and thou settidist thi part with avowtreris.
När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
19 Thi mouth was plenteuouse of malice; and thi tunge medlide togidere giles.
Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
20 Thou sittynge spakist ayens thi brother, and thou settidist sclaundir ayens the sone of thi modir;
Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
21 thou didist these thingis, and Y was stille. Thou gessidist wickidli, that Y schal be lijk thee; Y schal repreue thee, and Y schal sette ayens thi face.
Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
22 Ye that foryeten God, vndurstonde these thingis; lest sum tyme he rauysche, and noon be that schal delyuere.
Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
23 The sacrifice of heriyng schal onoure me; and there is the weie, where ynne Y schal schewe to hym the helthe of God.
Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
