Psalms 44
1 `To victorie, lernyng to the sones of Chore. God, we herden with oure eeris; oure fadris telden to vs. The werk, which thou wrouytist in the daies of hem; and in elde daies.
För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
2 Thin hond lost hethene men, and thou plauntidist hem; thou turmentidist puplis, and castidist hem out.
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
3 For the children of Israel weldiden the lond not bi her swerd; and the arm of hem sauyde not hem. But thi riyt hond, and thin arm, and the liytnyng of thi cheer; for thou were plesid in hem.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
4 Thou art thi silf, my kyng and my God; that sendist helthis to Jacob.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
5 Bi thee we schulen wyndewe oure enemyes with horn; and in thi name we schulen dispise hem, that risen ayen vs.
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
6 For Y schal not hope in my bouwe; and my swerd schal not saue me.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
7 For thou hast saued vs fro men turmentinge vs; and thou hast schent men hatinge vs.
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
8 We schulen be preisid in God al dai; and in thi name we schulen knouleche to thee in to the world.
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
9 But now thou hast put vs abac, and hast schent vs; and thou, God, schalt not go out in oure vertues.
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
10 Thou hast turned vs awei bihynde aftir oure enemyes; and thei, that hatiden vs, rauyschiden dyuerseli to hem silf.
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
11 Thou hast youe vs as scheep of meetis; and among hethene men thou hast scaterid vs.
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
12 Thou hast seeld thi puple with out prijs; and multitude was not in the chaungyngis of hem.
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
13 Thou hast set vs schenschip to oure neiyboris; mouwyng and scorn to hem that ben in oure cumpas.
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
14 Thou hast set vs into licnesse to hethene me; stiryng of heed among puplis.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
15 Al dai my schame is ayens me; and the schenschipe of my face hilide me.
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
16 Fro the vois of dispisere, and yuele spekere; fro the face of enemy, and pursuere.
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
17 Alle these thingis camen on vs, and we han not foryete thee; and we diden not wickidli in thi testament.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
18 And oure herte yede not awei bihynde; and thou hast bowid awei oure pathis fro thi weie.
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
19 For thou hast maad vs lowe in the place of turment; and the schadewe of deth hilide vs.
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
20 If we foryaten the name of oure God; and if we helden forth oure hondis to an alien God.
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
21 Whether God schal not seke these thingis? for he knowith the hid thingis of herte.
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
22 For whi we ben slayn al dai for thee; we ben demed as scheep of sleyng.
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
23 Lord, rise vp, whi slepist thou? rise vp, and putte not awei in to the ende.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
24 Whi turnest thou awei thi face? thou foryetist oure pouert, and oure tribulacioun.
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
25 For oure lijf is maad low in dust; oure wombe is glued togidere in the erthe.
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
26 Lord, rise vp thou, and helpe vs; and ayenbie vs for thi name.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
