Psalms 44
1 `To victorie, lernyng to the sones of Chore. God, we herden with oure eeris; oure fadris telden to vs. The werk, which thou wrouytist in the daies of hem; and in elde daies.
En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
2 Thin hond lost hethene men, and thou plauntidist hem; thou turmentidist puplis, and castidist hem out.
Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
3 For the children of Israel weldiden the lond not bi her swerd; and the arm of hem sauyde not hem. But thi riyt hond, and thin arm, and the liytnyng of thi cheer; for thou were plesid in hem.
Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
4 Thou art thi silf, my kyng and my God; that sendist helthis to Jacob.
Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
5 Bi thee we schulen wyndewe oure enemyes with horn; and in thi name we schulen dispise hem, that risen ayen vs.
Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
6 For Y schal not hope in my bouwe; and my swerd schal not saue me.
Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
7 For thou hast saued vs fro men turmentinge vs; and thou hast schent men hatinge vs.
Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
8 We schulen be preisid in God al dai; and in thi name we schulen knouleche to thee in to the world.
Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
9 But now thou hast put vs abac, and hast schent vs; and thou, God, schalt not go out in oure vertues.
Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
10 Thou hast turned vs awei bihynde aftir oure enemyes; and thei, that hatiden vs, rauyschiden dyuerseli to hem silf.
Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
11 Thou hast youe vs as scheep of meetis; and among hethene men thou hast scaterid vs.
Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
12 Thou hast seeld thi puple with out prijs; and multitude was not in the chaungyngis of hem.
Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
13 Thou hast set vs schenschip to oure neiyboris; mouwyng and scorn to hem that ben in oure cumpas.
Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
14 Thou hast set vs into licnesse to hethene me; stiryng of heed among puplis.
Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
15 Al dai my schame is ayens me; and the schenschipe of my face hilide me.
Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
16 Fro the vois of dispisere, and yuele spekere; fro the face of enemy, and pursuere.
Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
17 Alle these thingis camen on vs, and we han not foryete thee; and we diden not wickidli in thi testament.
Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
18 And oure herte yede not awei bihynde; and thou hast bowid awei oure pathis fro thi weie.
Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
19 For thou hast maad vs lowe in the place of turment; and the schadewe of deth hilide vs.
Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
20 If we foryaten the name of oure God; and if we helden forth oure hondis to an alien God.
Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
21 Whether God schal not seke these thingis? for he knowith the hid thingis of herte.
Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
22 For whi we ben slayn al dai for thee; we ben demed as scheep of sleyng.
Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
23 Lord, rise vp, whi slepist thou? rise vp, and putte not awei in to the ende.
Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
24 Whi turnest thou awei thi face? thou foryetist oure pouert, and oure tribulacioun.
Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
25 For oure lijf is maad low in dust; oure wombe is glued togidere in the erthe.
Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
26 Lord, rise vp thou, and helpe vs; and ayenbie vs for thi name.
Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
