Psalms 12

1 To the victorie on the eiyte, the song of Dauid. Lord, make thou me saaf, for the hooli failide; for treuthis ben maad litle fro the sones of men.

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

2 Thei spaken veyn thingis, ech man to hys neiybore; thei han gileful lippis, thei spaken in herte and herte.

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

3 The Lord destrie alle gileful lippis; and the greet spekynge tunge.

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

4 Whiche seiden, We schulen magnyfie oure tunge, our lippis ben of vs; who is oure lord?

dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

5 For the wretchednesse of nedy men, and for the weilyng of pore men; now Y schal ryse vp, seith the Lord. I schal sette inhelt he; Y schal do tristili in hym.

"Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

6 The spechis of the Lord ben chast spechis; siluer examynyd bi fier, preued fro erthe, purgid seuen fold.

HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

7 Thou, Lord, schalt kepe vs; and thou `schalt kepe vs fro this generacioun with outen ende.

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

8 Wickid men goen in cumpas; bi thin hiynesse thou hast multiplied the sones of men.

Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.