< Psalms 108 >
1 The song of `the salm of Dauid. Min herte is redi, God, myn herte is redi; Y schal singe, and Y schal seie salm in my glorie.
En sång, en psalm av David. Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
2 My glorie, ryse thou vp, sautrie and harp, rise thou vp; Y schal rise vp eerli.
Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
3 Lord, Y schal knouleche to thee among puplis; and Y schal seie salm to thee among naciouns.
Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
4 For whi, God, thi merci is greet on heuenes; and thi treuthe is til to the cloudis.
Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
5 God, be thou enhaunsid aboue heuenes; and thi glorie ouer al erthe.
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
6 That thi derlingis be delyuerid, make thou saaf with thi riythond, and here me; God spak in his hooli.
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
7 I schal make ful out ioye, and Y schal departe Siccimam; and Y schal mete the grete valei of tabernaclis.
Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
8 Galaad is myn, and Manasses is myn; and Effraym is the vptaking of myn heed. Juda is my king; Moab is the caudron of myn hope.
Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
9 In to Ydume Y schal stretche forth my scho; aliens ben maad frendis to me.
Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop."
10 Who schal lede me forth in to a stronge citee; who schal lede me forth til in to Idume?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
11 Whether not thou, God, that hast put vs awei; and, God, schalt thou not go out in oure vertues?
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
12 Yyue thou help to vs of tribulacioun; for the heelthe of man is veyn.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
13 We schulen make vertu in God; and he schal bringe oure enemyes to nouyt.
Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.