Psalms 108
1 The song of `the salm of Dauid. Min herte is redi, God, myn herte is redi; Y schal singe, and Y schal seie salm in my glorie.
En sång, en psalm av David.
2 My glorie, ryse thou vp, sautrie and harp, rise thou vp; Y schal rise vp eerli.
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
3 Lord, Y schal knouleche to thee among puplis; and Y schal seie salm to thee among naciouns.
Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
4 For whi, God, thi merci is greet on heuenes; and thi treuthe is til to the cloudis.
Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
5 God, be thou enhaunsid aboue heuenes; and thi glorie ouer al erthe.
Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
6 That thi derlingis be delyuerid, make thou saaf with thi riythond, and here me; God spak in his hooli.
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
7 I schal make ful out ioye, and Y schal departe Siccimam; and Y schal mete the grete valei of tabernaclis.
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
8 Galaad is myn, and Manasses is myn; and Effraym is the vptaking of myn heed. Juda is my king; Moab is the caudron of myn hope.
Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
9 In to Ydume Y schal stretche forth my scho; aliens ben maad frendis to me.
Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
10 Who schal lede me forth in to a stronge citee; who schal lede me forth til in to Idume?
Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
11 Whether not thou, God, that hast put vs awei; and, God, schalt thou not go out in oure vertues?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
12 Yyue thou help to vs of tribulacioun; for the heelthe of man is veyn.
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
13 We schulen make vertu in God; and he schal bringe oure enemyes to nouyt.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.
