< Psalms 106 >

1 Alleluya. Kouleche ye to the Lord, for he is good; for his mercy is with outen ende.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Who schal speke the powers of the Lord; schal make knowun alle hise preisyngis?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 Blessid ben thei that kepen dom; and doon riytfulnesse in al tyme.
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Lord, haue thou mynde on vs in the good plesaunce of thi puple; visite thou vs in thin heelthe.
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 To se in the goodnesse of thi chosun men, to be glad in the gladnes of thi folk; that thou be heried with thin eritage.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 We han synned with oure fadris; we han do vniustli, we han do wickidnesse.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 Oure fadris in Egipt vndirstoden not thi merueils; thei weren not myndeful of the multitude of thi merci. And thei stiynge in to the see, in to the reed see, terreden to wraththe;
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 and he sauede hem for his name, that `he schulde make knowun his power.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 And he departide the reed see, and it was dried; and he lede forth hem in the depthis of watris as in deseert.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 And he sauede hem fro the hond of hateris; and he ayen bouyte hem fro the hond of the enemye.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 And the watir hilide men troublynge hem; oon of hem abood not.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 And thei bileueden to hise wordis; and thei preisiden the heriynge of hym.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 Thei hadden `soone do, thei foryaten hise werkis; and thei abididen not his councel.
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 And thei coueitiden coueitise in deseert; and temptiden God in a place with out watir.
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 And he yaf to hem the axyng of hem; and he sente fulnesse in to the soulis of hem.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 And thei wraththiden Moyses in the castels; Aaron, the hooli of the Lord.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 The erthe was opened, and swolewid Datan; and hilide on the congregacioun of Abiron.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 And fier brente an hiye in the synagoge of hem; flawme brente synneris.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 And thei maden a calf in Oreb; and worschipiden a yotun ymage.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 And thei chaungiden her glorie; in to the liknesse of a calf etynge hei.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 Thei foryaten God, that sauede hem, that dide grete werkis in Egipt,
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 merueils in the lond of Cham; feerdful thingis in the reed see.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 And God seide, that he wolde leese hem; if Moises, his chosun man, hadde not stonde in the brekyng of his siyt. That he schulde turne awei his ire; lest he loste hem.
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 And thei hadden the desirable lond for nouyt, thei bileueden not to his word, and thei grutchiden in her tabernaclis;
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 thei herden not the vois of the Lord.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 And he reiside his hond on hem; to caste doun hem in desert.
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 And to caste awei her seed in naciouns; and to leese hem in cuntreis.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 And thei maden sacrifice to Belfagor; and thei eeten the sacrificis of deed beestis.
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 And thei wraththiden God in her fyndyngis; and fallyng was multiplied in hem.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 And Fynees stood, and pleeside God; and the veniaunce ceesside.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 And it was arrettid to hym to riytfulnesse; in generacioun and in to generacioun, til in to with outen ende.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 And thei wraththiden God at the watris of ayenseiyng; and Moises was trauelid for hem, for thei maden bittere his spirit,
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 and he departide in his lippis.
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 Thei losten not hethen men; whiche the Lord seide to hem.
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 And thei weren meddlid among hethene men, and lerneden the werkis of hem,
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 and serueden the grauen ymagis of hem; and it was maad to hem in to sclaundre.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 And thei offriden her sones; and her douytris to feendis.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 And thei schedden out innocent blood, the blood of her sones and of her douytris; whiche thei sacrificiden to the grauun ymagis of Chanaan.
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 And the erthe was slayn in bloodis, and was defoulid in the werkis of hem; and thei diden fornicacioun in her fyndyngis.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 And the Lord was wrooth bi strong veniaunce ayens his puple; and hadde abhominacioun of his eritage.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 And he bitook hem in to the hondis of hethene men; and thei that hatiden hem, weren lordis of hem.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 And her enemyes diden tribulacioun to hem, and thei weren mekid vndir the hondis of enemyes;
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 ofte he delyuerede hem. But thei wraththiden hym in her counsel; and thei weren maad low in her wickidnessis.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 And he siye, whanne thei weren set in tribulacioun; and he herde the preyer of hem.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 And he was myndeful of his testament; and it repentide hym bi the multitude of his merci.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 And he yaf hem in to mercies; in the siyt of alle men, that hadden take hem.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Oure Lord God, make thou vs saaf; and gadere togidere vs fro naciouns. That we knouleche to thin hooli name; and haue glorie in thi preisyng.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
48 Blessid be the Lord God of Israel fro the world and til in to the world; and al the puple schal seye, Be it don, be it don.
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»

< Psalms 106 >