Proverbs 1
1 The parablis of Salomon, the sone of Dauid, king of Israel;
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 to kunne wisdom and kunnyng;
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 to vndurstonde the wordis of prudence; and to take the lernyng of teching; to take riytfulnesse, and dom, and equyte;
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 that felnesse be youun to litle children, and kunnyng, and vndurstonding to a yong wexynge man.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 A wise man heringe schal be wisere; and a man vndurstondinge schal holde gouernails.
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 He schal perseyue a parable, and expownyng; the wordis of wise men, and the derk figuratif spechis of hem.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 The drede of the Lord is the bigynning of wisdom; foolis dispisen wisdom and teching.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 My sone, here thou the teching of thi fadir, and forsake thou not the lawe of thi modir;
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 that grace be addid, ethir encreessid, to thin heed, and a bie to thi necke.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Mi sone, if synneris flateren thee, assente thou not to hem.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 If thei seien, Come thou with vs, sette we aspies to blood, hide we snaris of disseitis ayens an innocent without cause;
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 swolowe we him, as helle swolowith a man lyuynge; and al hool, as goynge doun in to a lake; we schulen fynde al preciouse catel, (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 we schulen fille oure housis with spuylis; sende thou lot with vs,
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 o purs be of vs alle;
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 my sone, go thou not with hem; forbede thi foot fro the pathis of hem.
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 For the feet of hem rennen to yuel; and thei hasten to schede out blood.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 But a net is leid in veyn bifore the iyen of briddis, that han wengis.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Also `thilke wickid disseyueris setten aspies ayens her owne blood; and maken redi fraudis ayens her soulis.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 So the pathis of ech auerouse man rauyschen the soulis of hem that welden.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Wisdom prechith with outforth; in stretis it yyueth his vois.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 It crieth ofte in the heed of cumpenyes; in the leeues of yatis of the citee it bringith forth hise wordis,
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 and seith, Hou long, ye litle men in wit, louen yong childhod, and foolis schulen coueyte tho thingis, that ben harmful to hem silf, and vnprudent men schulen hate kunnyng?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Be ye conuertid at my repreuyng; lo, Y schal profre forth to you my spirit, and Y schal schewe my wordis.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 For Y clepide, and ye forsoken; Y helde forth myn hond, and noon was that bihelde.
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Ye dispisiden al my councel; and chargiden not my blamyngis.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 And Y schal leiye in youre perisching; and Y schal scorne you, whanne that, that ye dreden, cometh to you.
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 Whanne sodeyne wretchidnesse fallith in, and perisching bifallith as tempest; whanne tribulacioun and angwisch cometh on you.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Thanne thei schulen clepe me, and Y schal not here; thei schulen rise eerli, and thei schulen not fynde me.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 For thei hatiden teching, and thei token not the drede of the Lord,
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 nether assentiden to my councel, and depraueden al myn amendyng.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Therfor thei schulen ete the fruytis of her weie; and thei schulen be fillid with her counseils.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 The turnyng awei of litle men in wit schal sle hem; and the prosperite of foolis schal leese hem.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 But he that herith me, schal reste with outen drede; and he schal vse abundaunce, whanne the drede of yuels is takun awei.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
