Proverbs 8
1 Whether wisdom crieth not ofte; and prudence yyueth his vois?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 In souereyneste and hiy coppis, aboue the weie, in the myddis of pathis,
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 and it stondith bisidis the yate of the citee, in thilke closyngis, and spekith, and seith, A!
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 ye men, Y crie ofte to you; and my vois is to the sones of men.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Litle children, vndirstonde ye wisdom; and ye vnwise men, `perseyue wisdom.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Here ye, for Y schal speke of grete thingis; and my lippis schulen be openyd, to preche riytful thingis.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 My throte schal bithenke treuthe; and my lippis schulen curse a wickid man.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 My wordis ben iust; no schrewid thing, nether weiward is in tho.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 `My wordis ben riytful to hem that vndurstonden; and ben euene to hem that fynden kunnyng.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Take ye my chastisyng, and not money; chese ye teching more than tresour.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 For wisdom is betere than alle richessis moost preciouse; and al desirable thing mai not be comparisound therto.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 Y, wisdom, dwelle in counsel; and Y am among lernyd thouytis.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 The drede of the Lord hatith yuel; Y curse boost, and pride, and a schrewid weie, and a double tungid mouth.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Counseil is myn, and equyte `is myn; prudence is myn, and strengthe `is myn.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Kyngis regnen bi me; and the makeris of lawis demen iust thingis bi me.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Princis comaunden bi me; and myyti men demen riytfulnesse bi me.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 I loue hem that louen me; and thei that waken eerli to me, schulen fynde me.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 With me ben rychessis, and glorie; souereyn richessis, and riytfulnesse.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 My fruyt is betere than gold, and precyouse stoon; and my seedis ben betere than chosun siluer.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Y go in the weies of riytfulnesse, in the myddis of pathis of doom;
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 that Y make riche hem that louen me, and that Y fille her tresouris.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 The Lord weldide me in the bigynnyng of hise weies; bifore that he made ony thing, at the bigynnyng.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Fro with out bigynnyng Y was ordeined; and fro elde tymes, bifor that the erthe was maad.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Depthis of watris weren not yit; and Y was conseyued thanne. The wellis of watris hadden not brokun out yit,
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 and hillis stoden not togidere yit bi sad heuynesse; bifor litil hillis Y was born.
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 Yit he hadde not maad erthe; and floodis, and the herris of the world.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Whanne he made redi heuenes, Y was present; whanne he cumpasside the depthis of watris bi certeyn lawe and cumpas.
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 Whanne he made stidfast the eir aboue; and weiede the wellis of watris.
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 Whanne he cumpasside to the see his marke; and settide lawe to watris, that tho schulden not passe her coostis. Whanne he peiside the foundementis of erthe;
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Y was making alle thingis with him. And Y delitide bi alle daies, and pleiede bifore hym in al tyme,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 and Y pleiede in the world; and my delices ben to be with the sones of men.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 Now therfor, sones, here ye me; blessid ben thei that kepen my weies.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Here ye teching, and be ye wise men; and nile ye caste it awei.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Blessid is the man that herith me, and that wakith at my yatis al dai; and kepith at the postis of my dore.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 He that fyndith me, schal fynde lijf; and schal drawe helthe of the Lord.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 But he that synneth ayens me, schal hurte his soule; alle that haten me, louen deeth.
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
