Proverbs 6
1 Mi sone, if thou hast bihiyt for thi freend; thou hast fastned thin hoond at a straunger.
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Thou art boundun bi the wordis of thi mouth; and thou art takun with thin owne wordis.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Therfor, my sone, do thou that that Y seie, and delyuere thi silf; for thou hast fallun in to the hond of thi neiybore. Renne thou aboute, haste thou, reise thi freend;
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 yyue thou not sleep to thin iyen, nether thin iyeliddis nappe.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Be thou rauyschid as a doo fro the hond; and as a bridde fro aspiyngis of the foulere.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 O! thou slowe man, go to the `amte, ether pissemyre; and biholde thou hise weies, and lerne thou wisdom.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Which whanne he hath no duyk, nethir comaundour, nether prince;
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 makith redi in somer mete to hym silf, and gaderith togidere in heruest that, that he schal ete.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Hou long schalt thou, slow man, slepe? whanne schalt thou rise fro thi sleep?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 A litil thou schalt slepe, a litil thou schalt nappe; a litil thou schalt ioyne togidere thin hondis, that thou slepe.
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 And nedynesse, as a weigoere, schal come to thee; and pouert, as an armed man. Forsothe if thou art not slow, thi ripe corn schal come as a welle; and nedynesse schal fle fer fro thee.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 A man apostata, a man vnprofitable, he goith with a weiward mouth;
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 he bekeneth with iyen, he trampith with the foot, he spekith with the fyngur,
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 bi schrewid herte he ymagyneth yuel, and in al tyme he sowith dissenciouns.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 His perdicioun schal come to hym anoon, and he schal be brokun sodeynli; and he schal no more haue medecyn.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Sixe thingis ben, whyche the Lord hatith; and hise soule cursith the seuenthe thing.
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Hiye iyen, a tunge liere, hondis schedinge out innocent blood,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 an herte ymagynynge worste thouytis, feet swifte to renne in to yuel,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 a man bringynge forth lesingis, a fals witnesse; and him that sowith discordis among britheren.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Mi sone, kepe the comaundementis of thi fadir; and forsake not the lawe of thi modir.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Bynde thou tho continueli in thin herte; and cumpasse `to thi throte.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Whanne thou goist, go tho with thee; whanne thou slepist, kepe tho thee; and thou wakynge speke with tho.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 For the comaundement of God is a lanterne, and the lawe is liyt, and the blamyng of techyng is the weie of lijf;
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 `that the comaundementis kepe thee fro an yuel womman, and fro a flaterynge tunge of a straunge womman.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Thin herte coueite not the fairnesse of hir; nether be thou takun bi the signes of hir.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 For the prijs of an hoore is vnnethe of o loof; but a womman takith the preciouse soule of a man.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Whether a man mai hide fier in his bosum, that hise clothis brenne not;
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 ethir go on colis, and hise feet be not brent?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 So he that entrith to the wijf of his neiybore; schal not be cleene, whanne he hath touchid hir.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 It is not greet synne, whanne a man stelith; for he stelith to fille an hungri soule.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 And he takun schal yelde the seuenthe fold; and he schal yyue al the catel of his hous, and schal delyuere hym silf.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 But he that is avouter; schal leese his soule, for the pouert of herte.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 He gaderith filthe, and sclaundrith to hym silf; and his schenschip schal not be don awei.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 For the feruent loue and strong veniaunce of the man schal not spare in the dai of veniaunce,
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 nether schal assente to the preieris of ony; nether schal take ful many yiftis for raunsum.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
