Proverbs 5
1 Mi sone, perseyue thou my wisdom, and bowe doun thin eere to my prudence; that thou kepe thi thouytis,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 and thi lippis kepe teching. Yyue thou not tent to the falsnesse of a womman;
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 for the lippis of an hoore ben an hony coomb droppinge, and hir throte is clerere than oile;
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 but the last thingis ben bittir as wormod, and hir tunge is scharp as a swerd keruynge on ech side.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 Tho goon not bi the path of lijf; hir steppis ben vncerteyn, and moun not be souyt out.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Now therfor, my sone, here thou me, and go not awei fro the wordis of my mouth.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Make fer thi weie fro hir, and neiye thou not to the doris of hir hous.
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Yyue thou not thin onour to aliens, and thi yeeris to the cruel;
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 lest perauenture straungeris be fillid with thi strengthis, and lest thi trauels be in an alien hous;
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 and thou biweile in the laste daies, whanne thou hast wastid thi fleschis, and thi bodi; and thou seie,
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 Whi wlatide Y teching, and myn herte assentide not to blamyngis;
och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 nether Y herde the voys of men techinge me, and Y bowide not doun myn eere to maistris?
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Almest Y was in al yuel, in the myddis of the chirche, and of the synagoge.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Drinke thou watir of thi cisterne, and the floodis of thi pit.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Thi wellis be stremed forth; and departe thi watris in stretis.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Haue thou aloone `tho watris; and aliens be not thi parceneris.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Thi veyne be blessid; and be thou glad with the womman of thi yong wexynge age.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 An hynde moost dereworthe; and an hert calf moost acceptable. Hir teetis fille thee in al tyme; and delite thou contynueli in the loue of hir.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Mi sone, whi art thou disseyued of an alien womman; and art fostrid in the bosum of an othere?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 The Lord seeth the weie of a man; and biholdith alle hise steppis.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 The wickidnessis of a wyckid man taken hym; and he is boundun with the roopis of hise synnes.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 He schal die, for he hadde not lernyng; and he schal be disseyued in the mychilnesse of his fooli.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
