Proverbs 4
1 Sones, here ye the teching of the fadir; and perseiue ye, that ye kunne prudence.
Hören, I barn, en faders tuktan, och akten därpå, så att I lären förstånd.
2 Y schal yyue to you a good yifte; forsake ye not my lawe.
Ty god lärdom giver jag eder; min undervisning mån I icke låta fara.
3 For whi and Y was the sone of my fadir, a tendir sone, and oon `gendride bifore my modir.
Ty själv har jag varit barn och haft en fader, varit späd och för min moder ende sonen.
4 And my fadir tauyte me, and seide, Thin herte resseyue my wordis; kepe thou myn heestis, and thou schalt lyue.
Då undervisade han mig och sade till mig: Låt ditt hjärta hålla fast vid mina ord; bevara mina bud, så får du leva.
5 Welde thou wisdom, welde thou prudence; foryete thou not, nethir bowe thou awey fro the wordis of my mouth.
Sök förvärva vishet, sök förvärva förstånd, förgät icke min muns tal och vik icke därifrån.
6 Forsake thou not it, and it schal kepe thee; loue thou it, and it schal kepe thee.
Övergiv henne icke, så skall hon bevara dig; älska henne, så skall hon beskydda dig.
7 The bigynnyng of wisdom, welde thou wisdom; and in al thi possessioun gete thou prudence.
Vishetens begynnelse är: »Sök förvärva vishet»; ja, för allt ditt förvärv sök förvärva förstånd.
8 Take thou it, and it schal enhaunse thee; thou schalt be glorified of it, whanne thou hast biclippid it.
Akta henne högt, så skall hon upphöja dig; hon skall göra dig ärad, om du sluter henne i din famn.
9 It schal yyue encresyngis of graces to thin heed; and a noble coroun schal defende thee.
Hon skall sätta på ditt huvud en skön krans; en ärekrona skall hon räcka åt dig.
10 Mi sone, here thou, and take my wordis; that the yeris of lijf be multiplied to thee.
Hör, min son, och tag emot mina ord, så skola dina levnadsår bliva många.
11 Y schal schewe to thee the weie of wisdom; and Y schal lede thee bi the pathis of equyte.
Om vishetens väg undervisar jag dig, jag leder dig på det rättas stigar.
12 In to whiche whanne thou hast entrid, thi goyngis schulen not be maad streit; and thou schalt rennen, and schalt not haue hirtyng.
När du går, skall sedan intet vara till hinder för dina steg, och när du löper, skall du icke falla;
13 Holde thou teching, and forsake it not; kepe thou it, for it is thi lijf.
håll blott oavlåtligt fast vid min tuktan; bevara henne, ty hon är ditt liv.
14 Delite thou not in the pathis of wyckid men; and the weie of yuele men plese not thee.
Träd icke in på de ogudaktigas stig, och skrid icke fram på de ondas väg.
15 Fle thou fro it, and passe thou not therbi; bowe thou awei, and forsake it.
Undfly den, gå ej in på den, vik av ifrån den och gå undan.
16 For thei slepen not, `no but thei han do yuele; and sleep is rauyschid fro hem, no but thei han disseyued.
Ty de kunna icke sova, om de ej få göra vad ont är, sömnen förtages dem, om de ej få vålla någons fall.
17 Thei eten the breed of vnpite, and drinken the wyn of wickidnesse.
Ja, ogudaktighet är det bröd som de äta, och våld är det vin som de dricka.
18 But the path of iust men goith forth as liyt schynynge, and encreessith til to perfit dai.
De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd;
19 The weie of wickid men is derk; thei witen not where thei schulen falle.
men de ogudaktigas väg är såsom tjocka mörkret: de märka icke det som skall vålla deras fall.
20 Mi sone, herkene thou my wordis; and bowe doun thin eeris to my spechis.
Min son, akta på mitt tal, böj ditt öra till mina ord.
21 Go not tho awei fro thyn iyen; kepe thou hem in the myddil of thin herte.
Låt dem icke vika ifrån dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup.
22 For tho ben lijf to men fyndynge thoo, and heelthe `of al fleisch.
Ty de äro liv för envar som finner dem, och en läkedom för hela hans kropp.
23 With al keping kepe thin herte, for lijf cometh forth of it.
Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.
24 Remoue thou a schrewid mouth fro thee; and backbitynge lippis be fer fro thee.
Skaffa bort ifrån dig munnens vrånghet, och låt läpparnas falskhet vara fjärran ifrån dig.
25 Thin iyen se riytful thingis; and thin iyeliddis go bifore thi steppis.
Låt dina ögon skåda rätt framåt och dina blickar vara riktade rakt ut.
26 Dresse thou pathis to thi feet, and alle thi weies schulen be stablischid.
Akta på den stig där din fot går fram, och låt alla dina vägar vara rätta.
27 Bowe thou not to the riytside, nether to the leftside; turne awei thi foot fro yuel. For the Lord knowith the weies that ben at the riytside; but the weies ben weiward, that ben at the leftside. Forsothe he schal make thi goyngis riytful; and thi weies schulen be brouyt forth in pees.
Vik ej av, vare sig till höger eller till vänster, vänd din fot bort ifrån vad ont är.
