Proverbs 31
1 The wordis of Lamuel, the king; the visioun bi which his modir tauyte hym.
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 What my derlyng? what the derlyng of my wombe? what the derlyng of my desiris?
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Yyue thou not thi catel to wymmen, and thi richessis to do awei kyngis.
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 A! Lamuel, nyle thou yiue wyn to kingis; for no pryuete is, where drunkenesse regneth.
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 Lest perauenture thei drynke, and foryete domes, and chaunge the cause of the sones of a pore man.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Yyue ye sidur to hem that morenen, and wyn to hem that ben of bitter soule.
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 Drinke thei, and foryete thei her nedinesse; and thenke thei no more on her sorewe.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Opene thi mouth for a doumb man,
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 and opene thi mouth for the causes of alle sones that passen forth. Deme thou that that is iust, and deme thou a nedi man and a pore man.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
10 Who schal fynde a stronge womman? the prijs of her is fer, and fro the laste endis.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 The herte of hir hosebond tristith in hir; and sche schal not haue nede to spuylis.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Sche schal yelde to hym good, and not yuel, in alle the daies of hir lijf.
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Sche souyte wolle and flex; and wrouyte bi the counsel of hir hondis.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Sche is maad as the schip of a marchaunt, that berith his breed fro fer.
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 And sche roos bi nyyt, and yaf prey to hir meyneals, and metis to hir handmaidis.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Sche bihelde a feeld, and bouyte it; of the fruyt of hir hondis sche plauntide a vyner.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Sche girde hir leendis with strengthe, and made strong hir arm.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Sche taastide, and siy, that hir marchaundie was good; hir lanterne schal not be quenchid in the niyt.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Sche putte hir hondis to stronge thingis, and hir fyngris token the spyndil.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Sche openyde hir hond to a nedi man, and stretchide forth hir hondis to a pore man.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Sche schal not drede for hir hous of the cooldis of snow; for alle hir meyneals ben clothid with double clothis.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Sche made to hir a ray cloth; bijs and purpur is the cloth of hir.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Hir hosebonde is noble in the yatis, whanne he sittith with the senatours of erthe.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Sche made lynnun cloth, and selde; and yaf a girdil to a Chananei.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Strengthe and fairnesse is the clothing of hir; and sche schal leiye in the laste dai.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Sche openyde hir mouth to wisdom; and the lawe of merci is in hir tunge.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Sche bihelde the pathis of hir hous; and sche eet not breed idili.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Hir sones risiden, and prechiden hir moost blessid; hir hosebonde roos, and preiside hir.
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 Many douytris gaderiden richessis; thou passidist alle.
"Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
30 Fairnesse is disseiuable grace, and veyn; thilke womman, that dredith the Lord, schal be preisid.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Yyue ye to hir of the fruyt of hir hondis; and hir werkis preise hir in the yatis.
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
