Proverbs 30
1 The wordis of hym that gaderith, of the sone spuynge. The prophesie which a man spak, with whom God was, and which man was coumfortid bi God dwellyng with hym,
Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
2 and seide, Y am the moost fool of men; and the wisdom of men is not with me.
Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;
3 Y lernede not wisdom; and Y knew not the kunnyng of hooli men.
vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.
4 Who stiede in to heuene, and cam doun? Who helde togidere the spirit in hise hondis? who bonde togidere watris as in a cloth? Who reiside alle the endis of erthe? What is name of hym? and what is the name of his sone, if thou knowist?
Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
5 Ech word of God is a scheld set a fiere, to alle that hopen in hym.
Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.
6 Adde thou not ony thing to the wordis of hym, and thou be repreued, and be foundun a liere.
Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.
7 I preiede thee twei thingis; denye not thou to me, bifor that Y die.
Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:
8 Make thou fer fro me vanyte and wordis of leesyng; yyue thou not to me beggery and richessis; yyue thou oneli necessaries to my lijflode;
Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.
9 lest perauenture Y be fillid, and be drawun to denye, and seie, Who is the Lord? and lest Y compellid bi nedynesse, stele, and forswere the name of my God.
Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: "Vem är HERREN?" eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.
10 Accuse thou not a seruaunt to his lord, lest perauenture he curse thee, and thou falle doun.
Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.
11 A generacioun that cursith his fadir, and that blessith not his modir.
Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;
12 A generacioun that semeth cleene to it silf, and netheles is not waischun fro hise filthis.
ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;
13 A generacioun whose iyen ben hiy, and the iye liddis therof ben reisid in to hiy thingis.
ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!
14 A generacioun that hath swerdis for teeth, and etith with hise wank teeth; that it ete nedi men of erthe, and the porails of men.
ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!
15 The watir leche hath twei douytris, seiynge, Brynge, bringe. Thre thingis ben vnable to be fillid, and the fourthe, that seith neuere, It suffisith;
Blodigeln har två döttrar: "Giv hit, giv hit." Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: "Det är nog":
16 helle, and the mouth of the wombe, and the erthe which is neuere fillid with water; but fier seith neuere, It suffisith. (Sheol h7585)
dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: "Det är nog." (Sheol h7585)
17 Crowis of the stronde picke out thilke iye, that scorneth the fadir, and that dispisith the child beryng of his modir; and the briddis of an egle ete that iye.
Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.
18 Thre thingis ben hard to me, and outirli Y knowe not the fourthe thing;
Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
19 the weye of an egle in heuene, the weie of a serpent on a stoon, the weie of a schip in the myddil of the see, and the weie of a man in yong wexynge age.
örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.
20 Siche is the weie of a womman auowtresse, which etith, and wipith hir mouth, and seith, Y wrouyte not yuel.
Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: "Jag har intet orätt gjort."
21 The erthe is moued bi thre thingis, and the fourthe thing, which it may not susteyne;
Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:
22 bi a seruaunt, whanne he regneth; bi a fool, whanne he is fillid with mete;
under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,
23 bi an hateful womman, whanne sche is takun in matrymonye; and bi an handmaide, whanne sche is eir of hir ladi.
under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.
24 Foure ben the leeste thingis of erthe, and tho ben wisere than wise men;
Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:
25 amtis, a feble puple, that maken redi mete in heruest to hem silf;
myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;
26 a hare, a puple vnmyyti, that settith his bed in a stoon;
klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
27 a locust hath no kyng, and al goith out bi cumpanyes; an euete enforsith with hondis,
gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;
28 and dwellith in the housis of kingis.
gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.
29 Thre thingis ben, that goon wel, and the fourthe thing, that goith richeli.
Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:
30 A lioun, strongeste of beestis, schal not drede at the meetyng of ony man;
lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,
31 a cok gird the leendis, and a ram, and noon is that schal ayenstonde him.
en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.
32 He that apperith a fool, aftir that he is reisid an hiy; for if he hadde vndurstonde, he hadde sett hond on his mouth.
Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.
33 Forsothe he that thristith strongli teetis, to drawe out mylk, thristith out botere; and he that smytith greetli, drawith out blood; and he that stirith iris, bringith forth discordis.
Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----
