Proverbs 27
1 Haue thou not glorie on the morewe, `not knowynge what thing the dai to comynge schal bringe forth.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Another man, and not thi mouth preise thee; a straunger, and not thi lippis `preise thee.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 A stoon is heuy, and grauel is chariouse; but the ire of a fool is heuyere than euer eithir.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Ire hath no merci, and woodnesse brekynge out `hath no merci; and who mai suffre the fersnesse of a spirit stirid?
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Betere is opyn repreuyng, than loue hid.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Betere ben the woundis of hym that loueth, than the gileful cossis of hym that hatith.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 A man fillid schal dispise an hony coomb; but an hungri man schal take, yhe, bittir thing for swete.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 As a brid passinge ouer fro his nest, so is a man that forsakith his place.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 The herte delitith in oynement, and dyuerse odours; and a soule is maad swete bi the good counsels of a frend.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Forsake thou not thi frend, and the frend of thi fadir; and entre thou not in to the hous of thi brothir, in the dai of thi turment. Betere is a neiybore nyy, than a brothir afer.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Mi sone, studie thou a boute wisdom, and make thou glad myn herte; that thou maist answere a word to a dispisere.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 A fel man seynge yuel was hid; litle men of wit passinge forth suffriden harmes.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Take thou awei his clooth, that bihiyte for a straunger; and take thou awei a wed fro hym for an alien man.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 He that blessith his neiybore with greet vois; and risith bi niyt, schal be lijk hym that cursith.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Roouys droppynge in the dai of coold, and a womman ful of chidyng ben comparisond.
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 He that withholdith hir, as if he holdith wynd; and auoidith the oile of his riyt hond.
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Yrun is whettid bi irun; and a man whettith the face of his frend.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 He that kepith a fige tre, schal ete the fruytis therof; and he that is a kepere of his lord, schal be glorified.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 As the cheris of men biholdinge schynen in watris; so the hertis of men ben opyn to prudent men.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20 Helle and perdicioun schulen not be fillid; so and the iyen of men moun not be fillid. (Sheol h7585)
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 As siluer is preuyd in a wellyng place, and gold `is preued in a furneys; so a man is preued bi the mouth of preyseris. The herte of a wickid man sekith out yuels; but a riytful herte sekith out kunnyng.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Thouy thou beetist a fool in a morter, as with a pestel smytynge aboue dried barli; his foli schal not be don awei fro him.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Knowe thou diligentli the cheere of thi beeste; and biholde thou thi flockis.
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 For thou schalt not haue power contynueli; but a coroun schal be youun to thee in generacioun and in to generacioun.
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 Medewis ben openyd, and greene eerbis apperiden; and hey is gaderid fro hillis.
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 Lambren be to thi clothing; and kidis be to the prijs of feeld.
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 The mylke of geete suffice to thee for thi meetis; in to the necessarie thingis of thin hous, and to lijflode to thin handmaidis.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
