Proverbs 24
1 Sue thou not yuele men, desire thou not to be with hem.
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 For the soule of hem bithenkith raueyns, and her lippis speken fraudis.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 An hous schal be bildid bi wisdom, and schal be maad strong bi prudence.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Celeris schulen be fillid in teching, al riches preciouse and ful fair.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 A wijs man is strong, and a lerned man is stalworth and miyti.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 For whi batel is bigunnun with ordenaunce, and helthe schal be, where many counsels ben.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Wisdom is hiy to a fool; in the yate he schal not opene his mouth.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 He that thenkith to do yuels, schal be clepid a fool.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 The thouyte of a fool is synne; and a bacbitere is abhomynacioun of men.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 If thou that hast slide, dispeirist in the dai of angwisch, thi strengthe schal be maad lesse.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Delyuere thou hem, that ben led to deth; and ceesse thou not to delyuere hem, that ben drawun to deth.
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 If thou seist, Strengthis suffisen not; he that is biholdere of the herte, vndirstondith, and no thing disseyueth the kepere of thi soule, and he schal yelde to a man bi hise werkis.
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Mi sone, ete thou hony, for it is good; and an honycomb ful swete to thi throte.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 `So and the techyng of wisdom is good to thi soule; and whanne thou hast founde it, thou schalt haue hope in the laste thingis, and thin hope schal not perische.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Aspie thou not, and seke not wickidnesse in the hous of a iust man, nether waste thou his reste.
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 For a iust man schal falle seuene sithis in the dai, and schal rise ayen; but wickid men schulen falle in to yuele.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Whanne thin enemye fallith, haue thou not ioye; and thin herte haue not ful out ioiyng in his fal;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 lest perauenture the Lord se, and it displese hym, and he take awei his ire fro hym.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Stryue thou not with `the worste men, nether sue thou wickid men.
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 For whi yuele men han not hope of thingis to comynge, and the lanterne of wickid men schal be quenchid.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 My sone, drede thou God, and the kyng; and be thou not medlid with bacbiteris.
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 For her perdicioun schal rise togidere sudenli, and who knowith the fal of euer either?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 Also these thingis that suen ben to wise men. It is not good to knowe a persoone in doom.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Puplis schulen curse hem, that seien to a wickid man, Thou art iust; and lynagis schulen holde hem abhomynable.
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Thei that repreuen iustli synners, schulen be preisid; and blessing schal come on hem.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 He that answerith riytful wordis, schal kisse lippis.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Make redi thi werk with outforth, and worche thi feelde dilygentli, that thou bilde thin hous aftirward.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Be thou not a witnesse with out resonable cause ayens thi neiybore; nether flatere thou ony man with thi lippis.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Seie thou not, As he dide to me, so Y schal do to him, and Y schal yelde to ech man aftir his werk.
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 I passide bi the feeld of a slow man, and bi the vyner of a fonned man; and, lo!
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 nettlis hadden fillid al, thornes hadden hilid the hiyere part therof, and the wal of stoonys with out morter was distried.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 And whanne Y hadde seyn this thing, Y settide in myn herte, and bi ensaumple Y lernyde techyng.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Hou longe slepist thou, slow man? whanne schalt thou ryse fro sleep? Sotheli thou schalt slepe a litil, thou schalt nappe a litil, thou schalt ioyne togidere the hondis a litil, to take reste;
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 and thi nedynesse as a currour schal come to thee, and thi beggerie as an armed man.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
