Proverbs 22
1 Betere is a good name, than many richessis; for good grace is aboue siluer and gold.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 A riche man and a pore man metten hem silf; the Lord is worchere of euer eithir.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 A felle man seeth yuel, and hidith him silf; and an innocent man passid, and he was turmentid bi harm.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 The ende of temperaunce is the drede of the Lord; richessis, and glorye, and lijf.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Armuris and swerdis ben in the weie of a weiward man; but the kepere of his soule goith awey fer fro tho.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 It is a prouerbe, A yong wexynge man bisidis his weie, and whanne he hath wexe elde, he schal not go awei fro it.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 A riche man comaundith to pore men; and he that takith borewyng, is the seruaunt of the leenere.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 He that sowith wickidnes, schal repe yuels; and the yerde of his yre schal be endid.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 He that is redi to merci, schal be blessid; for of his looues he yaf to a pore man. He that yyueth yiftis, schal gete victorie and onour; forsothe he takith awei the soule of the takeris.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Caste thou out a scornere, and strijf schal go out with hym; and causis and dispisyngis schulen ceesse.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 He that loueth the clennesse of herte, schal haue the kyng a freend, for the grace of hise lippis.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 The iyen of the Lord kepen kunnyng; and the wordis of a wickid man ben disseyued.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 A slow man schal seie, A lioun is withoutforth; Y schal be slayn in the myddis of the stretis.
Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
14 The mouth of an alien womman is a deep diche; he to whom the Lord is wrooth, schal falle in to it.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Foli is boundun togidere in the herte of a child; and a yerde of chastisyng schal dryue it awey.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 He that falsli chalengith a pore man, to encreesse hise owne richessis, schal yyue to a richere man, and schal be nedi.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 My sone, bowe doun thin eere, and here thou the wordis of wise men; but sette thou the herte to my techyng.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 That schal be fair to thee, whanne thou hast kept it in thin herte, and it schal flowe ayen in thi lippis.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 That thi trist be in the Lord; wherfor and Y haue schewid it to thee to dai.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Lo! Y haue discryued it in thre maneres, in thouytis and kunnyng,
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 that Y schulde schewe to thee the sadnesse and spechis of trewthe; to answere of these thingis to hem, that senten thee.
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Do thou not violence to a pore man, for he is pore; nethir defoule thou a nedi man in the yate.
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 For the Lord schal deme his cause, and he schal turmente hem, that turmentiden his soule.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Nyle thou be freend to a wrathful man, nether go thou with a wood man;
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 lest perauenture thou lerne hise weies, and take sclaundir to thi soule.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Nyle thou be with hem that oblischen her hondis, and that proferen hem silf borewis for dettis; for if he hath not wherof he schal restore,
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 what of cause is, that thou take awei hilyng fro thi bed?
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Go thou not ouer the elde markis, whiche thi faders han set.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Thou hast seyn a man smert in his werk; he schal stonde bifore kyngis, and he schal not be bifor vnnoble men.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
